Barnledig helg och packning o djurmys ❤️

Har varit en underbar jul, hoppas ni andra haft likadant? I helgen är vi barnlediga men imorgon hämtar vi upp plutten och beger oss till Skövde för att fira in det nya året med brorsan o familj 👪 Ska bli underbart och när vi kommer hem är det bara 1 v kvar tills vi gifter oss 💞

Vi hade vigselsamtal med prästen igår men det skriver jag mer om i ett separat inlägg 💞 Nu blir det promenad i Wämö sen hem och börja packa och dona sen en riktig myskväll med älskling, serier och djuren 😍

Födelsedag, Kalas, Jul, Nyår o Bröllop.

Den 16/12 fyllde plutten Noa 11 år. Farmor o farfar var här o även hans storebror André. Plutten fick ett Ps2, Nerfguns, massa spel, strängar till sin gitarr, en onepiece, gift card till xbox, parfym och mycket mer. Farfar bakade tårta och vi mös 💞

Imorgon ska han ha barnkalas och är supertaggad. Kalaset går i Cars tema och det kommer bli fiskdamm, dans, fika, korv med bröd o annat.

4 dagar kvar till julafton nu. 4 dagar tills alla firar med sina familjer och gläds åt att vara tillsammans. Eller ja, inte alla. Det är många som sitter ensamma, som inte har någon att fira med eller som har närstående som gått bort och finner hela högtiden deprimerande. Vi ska fira Julafton hos Mattias syster o hennes man Göran ihop med deras vuxna barn, svärmor o svärfar.

Juldagen kommer Noa och André som spenderar Julafton hos sina mammor och då firar vi allihopa igen hemma hos svärföräldrarna ❤️

Över Nyår åker Jag, Mattias och Noa till brorsan med familj och spenderar några dagar hos dom, ska bli så himla härligt! Ska även förbi ”Mamma” (Mormor) och ”Pappa” (Morfar) och fika o mysa någon av dagarna.

Den 11/1 2020 Kl 14:00 smäller det! Då blir äntligen jag och mannen i mitt liv Man och Hustru. Ett kyrkbröllop med ca 40 personer. Jan Löfgren (kompotisör i Riksreliket) som sjunger o spelar i kyrkan och lokalen där det bjuds på bröllopsfika efteråt. Marika ska vara fotograf under bröllopet 💕

På kvällen ska vi o dom som vill följa med ut och äta middag på restaurang sen ska jag och min älskade man sova på hotell den natten ❤️

Börjar bli nervös nu, mycket att tänka på, planera och fixa. Det mesta är klart, dock ska vi dekorera i lokalen kvällen innan sen ska vi tjejer vara på hotellet från förmiddagen på bröllopsdagen då min svägerska ska fixa hår, smink och allt som behövs.

Har drömt mardrömmar om vigseln 🙈 Drömt att jag snubblar i kyrkan, säger fel eller får en ångestattack, jag hoppas verkligen att inget av det kommer hända!

Samtidigt känner jag ett lyckorus i min kropp. Lycka över att min bästa vän, den äkta rätta äntligen kommer bli min man. Ni som känner mig vet jag varit gift tidigare o självklart trodde o kände jag att det var rätt då med men nu är jag helt säker. Finns INGEN som kan stötta, glädja, busa, prata o skänka mig så mycket glädje och kärlek som Mattias. Som får mig att känna mig så vacker, älskad och accepterad som han och även hans (vår) familj.

Jag är lyckligare än någonsin 💕💞

Hoppas att ni andra får en underbar Jul!! 🤶 🎄🎀

Hur klarar man allt? Musiken är mitt liv. Tack Riksreliket o Jan Löfgren som skrivit just de låtarna från dom.

2 låtar som passar in på mig..

Låtar som är min o sambons..

Innan jag kom ifrån Skövde och till Karlskrona så fanns det 2 låtar som älskling skickade till mig som tog mig igenom allt jobbigt o alltid kommer betyda det mesta som finns;

Hade det inte varit för Riksreliket o Jan Löfgrens låtar så vet jag inte hur jag skulle orkat. Tack Jan, tack killar ❤️👌 Snälla lyssna deras låtar (inte bara dessa två) för deras musik stärker 💞

Att Leva i en livs levande mardröm.

Halloween. En högtid som så många tycker är skrämmande men rolig.. För oss började det skrämmande redan för flera veckor sedan. Det känns som att jag och min blivande man lever i en mardröm som aldrig kommer ta slut. Först blev jag örfilad och påbackad av en s.k kompis för två helger sedan (behöver jag säga att vi inte är vänner längre)

Helgen efter var en av mina närmsta vänner här och hennes ex som är sjukt svartsjuk kastade in en sten i vårat sovrumfönster för han trodde min kompis sov här vilket hon inte gjorde (o egentligen har han ju inte med om så hade varit fallet) . . På morgonen ringde min vän och hade blivit misshandlad lördag morgon av samma ex för han trodde hon hade varit här , skulle gå ut till bilen och två av däcken var sönderskurna, samma kväll även dom andra två. Allt efter att han verbalt via hennes telefon redan innan hotat med att krossa våra rutor, paja våran bil, tända eld på lägenheten och förstöra våra liv.

Lämnade in bilen på verkstad och fick en lånebil, dagen efter var däcket sönderskuret på den.

Vi vet vem gärningsmannen är och i torsdags blev ett kontaktförbud utfärdat mot honom så han inte får närma sig mig eller min sambo på 6 mån.. Var lugnt 2 dagar och vi hoppades att det skulle stanna där och fick hem våran bil samma dag med 4 nya däck. Söndags morse var ett däck sönderskuret igen och sidspegeln söndersparkad. Vi har fått ta avstånd från min vän ett tag nu efter kontaktförbudet trots att polisen sagt att vi inte ska behöva men har inte vågat. Hennes ex trodde dock hon var här så därför tog han däcket igen.

Han har nu igår ringt henne o sagt att han sett henne gå in med oss i våran bil vilket är konstigt då våran bil inte är på plats här längre som det är just nu och vi inte ens varit med henne.

Pratat med polisen, Karlskronahem, psyk och socialen för att få hjälp att komma från området vi bor men ingen hjälper oss, Karlskronahem hänvisar till köpoängen (fuck köpoängen säger jag! ) Min sambo har en 10årig son med ADHD som är orolig och fattar mer än vad alla tror, han bor hos oss på heltid men är hos mamma varannan helg, vill inte vara där mer pga alla syskon då han som han säger ; behöver lugn o ro. Som tur är så är hans mamma väldigt förstående och vi uppdaterar henne i allt.

Vi har ett bröllop att planera då vi ska gifta oss i Januari o min sambo, den som jag äntligen insett är min rätta har precis blivit uppsagd. A-kassan är som dom är o strular med utbetalningar och känns som hela bröllopet kommer få ställas in då alla jävla pengar går till självrisker och då mitt mående fått mig totalt under isen. Är själv Borderline och Bipolär typ 2 med PTSD och pågående trauma utredning påbörjades för ca 3v sen.

OM bevis kan få han fälld får vi tillbaka pengarna men ja, inget händer ju och hur lätt tror ni det är att fokusera på alla bröllopsbestyr mitt i allt detta, att varken ha råd eller orken?? Kommer jag ens få min drömman eller kommer allting förstöras av denna jävla psykopat! Vi försöker iallafall att fokusera på bröllopskort, planering och allt annat under tiden men känns som den jäveln kommer försöka förstöra allt.

Vad fan ska man göra, mitt liv är en mardröm, VÅRT liv är en mardröm och jag kan bara säga en sak, jag hatar Halloween o alla som kommer utklädda, tänk om det är han som dyker upp? Då bryter han visserligen kontaktförbudet och sätter sig själv i skiten, men ni förstår hur jag menar?

Önskar att bevisen kunde säkras så han utvisas och att han bara slutar och låter oss vara ifred. Polisen har ändå en hel del och åklagaren har ju ändå utfärdat kontaktförbud.

Frågan är ; Kommer det sluta då eller bara bli värre för att han skickar något släkting istället? Ska detta någonsin ta slut? Ska vi någonsin bara få vara lyckliga??

Vårat liv är som en skräckfilm för att han inte vill att vi ska umgås med min vän och vill få alla att vända henne ryggen, det lyckas.. Pratar med henne i telen ibland o säger hej när vi möter på varandra, mer vågar jag inte men samtidigt så hatar jag att inte kunna finnas där för min vän, speciellt då hon är sjuk nu, fuck this!

Som sagt allt är som i en skräckhistoria, men kommer vi överleva den?

Något måste hända, något kommer hända, vi fortsätta ligga på alla runtomkring och vi ger oss inte med att anmäla all skit han gör så länge inte han slutar!!

Nu intar vi morgonkaffe på balkongen och pojken är skickad till skolan. Efter kaffet kryper vi ner i sängen igen och bara myser ❤️

Det förtjänar vi ❤️

Att se frisk ut men vara sjuk.

Det är svårt att leva med ”osynliga” diagnoser. Jag är som många vet bipolär typ 2 o har borderline. Har även fått diagnosen PTSD nu och min underbara skötare här på Psyk i Karlskrona har även planer för mig. Först vill hon att jag regelbundet förutom henne ska träffa en trauma psykolog, jag har motvilligt (pga min nålfobi) gått med på att testa akupunktur i öronen och till hösten blir det ljusterapi.

Utöver det självklart vanlig samtalsterapi och alternativa åtgärder. Det syns inte på mig varje gång jag mår dåligt för jag stänger in det, sluter mig som en bok men tro mig, inombords gör det destu ondare.

Jag flyttade från Skövde och det var det största, jobbigaste men även bästa beslutet jag tagit. Jag blev tillsammans med min bästa killkompis sen långt tillbaka och började må mycket bättre bara av att komma från staden där så mycket minnen börjat göra sig påminda.

Jag hatar att det är så långt till mina syskonbarn, mormor (mamma för mig) de få vännerna jag hade och mina syskon men för en gångs skull tänkte jag på mig själv.

Jag älskar mitt liv ihop med Mattias som nästa år även blir min man, hans yngsta son Noa som fyller 11år i dec och bor med oss på heltid (mamma varannan helg) och äldsta pojken André som vi tyvärr inte ser så mycket av, han fyller 18 år nästa år och bor hos sin mamma.

Jag har världens underbaraste svärföräldrar som ALLTID finns här för oss, våra två katter Dino o Rut och självklart min pälskling Gizmo.

Jag o älskling är ute o går o cyklar mkt på dagarna, myser, spelar spel och umgås med pojken. Städar, lagar mat och gör allt tillsammans, t.o.m gymmar.

Har fått en del nya vänner, inte många men det är så jag själv valt att ha det.

Sista tiden har jag dock inte mått så bra, alla minnen går som en karusell i huvudet och jag drömmer mardrömmar varje dag. Gråter, haft panikångest och varit deprimerad. Hade det inte varit för Mattias, Noa och de närmsta runtomkring så vet jag inte hur jag hade klarat allt.

Men vet ni vad det värsta att höra när man säger att man inte mår så bra och kanske inte orkar är?

Men du ser ju inte sjuk ut?

Nej det kanske jag inte gör men många diagnoser syns inte fast kan ändå vara de hemskaste. Testa en dag i mitt liv när jag har det som värst; Paranoia, ångestattacker, depressioner, social fobi etc etc..

Något jag dock är noga med är att försöka att aldrig visa det inför pojken när det är som värst, istället går jag ut o går eller stänger in mig i sovrummet.. Han har sett mig ledsen, ja det har han, men både jag o Mattias har varit noga med att förklara för Noa att liksom han har en diagnos (ADHD) så har jag också det och ibland blir jag ledsen men han förstår verkligen när vi förklarar o säger att dom ska vara extra snälla mot mig och det är så skönt.

En kväll när vi var ute och åkte såg jag att någon skrivit på marken så jag bad M stanna och det kändes så skönt att läsa den texten;

Hoppas ni alla fått en bra start på veckan ❤️

Familjefotografering med Fotograf ❣️

Vi kände både jag och älskling att vi behövde öva upp oss lite på att slappna av på kort. Fick via Facebook tag i en fotograf som heter Marika Andersson (klicka på hennes namn så kommer ni till hennes hemsida) som är sjukt otroligt duktig! Tjejen är bara 21 år och precis startat upp sin hemsida och fyller på sin portfolie allt eftersom men vi kunde inte varit nöjdare! Hon fick oss att känna oss avslappnade, min underbara styvson Noa (i vit skjorta) och min älslade brorsson Neo likaså och det blev såå fina bilder! T.o.m Gizmo fick hon att kolla i kameran.

Hela familjen är så himla nöjda och det var så kul att få testa på ordentlig fotografering ♥️ Tusen tack älskade Marika! Och alla ni som läser detta, ha absolut Marika i åtanke när ni vill föreviga era minnen för ni kommer absolut inte ångra er!

Vi körde fotograferingen här i Karlskrona vid Knösö naturreservat, precis vid vattnet och Marika är i krokarna ibland men annars håller hon till i Växjö och jag lovar, denna fina, lugnande, snälla, otroligt duktiga 21åring kommer gå långt, det kan vi garantera!!

All lycka till dig Marika och TUSEN TACK!!