Den 11/1 firade jag o maken 3årig bröllopsdag, läderbröllop med god mat ihop med sonen och massa mys ❤️ Tänk att det redan gått 3år sedan vi sa ja till varandra i kyrkan och i Mars har vi varit tillsammans 4år redan (!) 😍 Fick superfina rosor av min älskade man och som vanligt maaassa kärlek, finns nog ingen som kan ge så mycket kärlek som han gör ❤️
Onsdag förra veckan var jag hos Arvids mamma Ann-Sofie som är en nyfunnen vän och jag fick massage av henne, fy satan vad skönt det var. Gjorde ont som helvete i perioder men samtidigt vad det asskönt, hon var verkligen jätteduktig. 🥰
Ja men då är helgen redan över och, har gått alldeles för fort. I fredags hade jag en pissdag som jag tyvärr lät gå ut över fel personer vilket jag har haft/har mycket ångest över.. Lördag till söndag sov sonen hos en kompis så jag o maken var lite barnlediga, passade på att göra Pasta Carbonara och mös framför filmer och njöt av varandras o djurens sällskap, en mycket trevlig och mysig kväll.
Igår hade jag kraftig ångest igen och smärtan i ryggen ner i benen blir värre samtidigt som jag har jätteont i mina öron så idag ska jag till VC kl 10:40 så dom får kolla mig lite. Jag o maken var ändå ute på en längre promenad med hundarna sen städade vi bort julen ordentligt och hade även tvättid, den skötte dock sonen och maken.
Imorgon är det tisdag och äntligen dags för skytteträning igen, det startade förra veckan och vi var där både tisdag och torsdag. Det var hela familjen+ sonens kompis Arvid som börjat skjuta med oss också. Förra veckan var rsta gå gen tillbaka på ca 1,5år tack vare covid och sånt men nu är det bara att fortsätta. I tisdags var jag ok nöjd med skjutningen; 382p av totalt 400 men i torsdags strulade min bana så flera skott registrerades inte och den tavlan åkte sen i soporna, annars sätter vi in alla papper i en pärm för att kunna spåra våran utveckling ❤️ Nedan ser ni hela min serie och ni ser även en bild på hur enbart provtavlan såg ut som utvald bild 🙂
Killarna var också superduktiga och det var kul att se dem så koncentrerade och fokuserade trots att båda två har Npf diagnoser. Maken pratar vi inte ens om 😉 Han är alltid duktig, nedan ser ni hans tavla.
Idag är det ju som sagt måndag och det innebär som vanligt varje måndag traumahantering i Ronneby. Kan därmed säga att jag kommer inte vara så social eller må särskilt bra de kommande dagarna, brukar vara så efter att rotat i alla trauman under uppväxten i en timme varje vecka. Dock har jag en sjukt bra terapeut och det är underbart skönt ♥️
Med det hoppas jag ni får en fortsatt bra måndag och ta hand om varandra.
”Tänk dig att en kärlek brister och ni försöker laga den med nån sorts ”klister.” Allting funkar kanske ett litet tag men kommer troligen krascha igen någon dag. Reparera istället med trohet, tillit, respekt och prat, så kanske det blir bättre o slipper sluta i hat”
Kärlek oavsett om det är mellan ett kärlekspar, vänner eller familj går inte att få bättre i det långa hela med någon quick fix, det tar tid och kräver kommunikation, någon som jag och min älskade make alltid utgår ifrån och det får oss att vara dom vi är, tillsammans enade o lika kära idag som när vi blev tillsammans för snart 4år sedan.
Det är det jag utgår från när det kommer till hela min familj och mina vänner, om man inte tillsammans håller liv i kärleken så är det inte säkert att kärleken består ♥️ Ta hand om de ni älskar men tillåt även er själva att känna att dom ni älskar tar hand om er tillbaka. Kärlek i alla sorts relationer borde vara ömsesidig och att man finns för varandra i den mån man kan.
Sen finns det såklart obesvarad kärlek men det är inte den jag pratar om utan kärleken som man känner för varandra och aldrig vill förlora, den som värmer i hjärtat och får dig att le när du tänker på den ♥️
Jag älskar min man, min son, makens äldsta pojk, mina svärföräldrar, morföräldrar, syskon o syskonbarn, några få nära vänner o självklart våra djur och jag anser mig lyckligt lottad att ha dom alla som en del av min familj och att jag får vara en del av deras ♥️
Första inlägget för året och med det önskar jag er en god fortsättning och hoppas ni haft en bra jul o nyår? 💕💕
PS; följ gärna min blogg så kommer ni få ett mail eller notis varje gång jag gör ett nytt inlägg så behöver ni aldrig missa något 🙂
Igår var det en tuff dag, mycket ångest och tankar över lillebror. Idag väcktes jag av Amanda som kom förbi snabbt o lånade duschen o sånt innan jobbet kl 11.
Runt 1 tiden kom Jolina och vi kollade på Chicago Fire och umgicks några timmar, hon fick Saffranslax o potatis som fanns kvar sen igår och sen chillade vi bara.
Sonen kom hem från skolan och vi pratade lite. Gick ut o tog en cigg o pratade med grannen och sen kom Amanda och hon fick de sista av laxen och vi pratade lite innan hon skulle hem.
Nu ska jag o sonen o maken kolla på Cobra Kai och till middag idag blev det schnitzel med pommes o sås.
Imorgon har min älskade make firmafest så jag o sonen ska äta pizza och kolla på en julfilm tillsammans o bara mysa efter vi kört honom till stan o hämtat upp maten på vägen hem❣️❣️
På lördag har vi bestämt att ha familjemys med julfilmer, godis, snacks och massa mys tillsammans.
Älskar verkligen min familj och kommer bli en toppenhelg tillsammans med dom o djuren ♥️❣️
Har fortfarande ångest över mycket saker men jag försöker mitt bästa att jobba med det o se det ur olika synvinklar,ångest behöver inte bara vara ledsenhet utan även ilska, smärta och känslan av hat som gror i kroppen över saker man inte kan göra något åt .
Jag tänker ägna min tid åt att ta bort dåliga människor i mitt liv och bara omge mig med vänner nu ♥️ Jag FÖRTJÄNAR att vara lycklig ❤️
Så härligt är det ute nu. Sol o varmt väder som attan. Om 2mån bär det av till Turkiet med min underbara make och vår son och dagen efter vi kommer hem är det flytt som gäller 🥰 Har äntligen fått lgh på Musikgatan, området där vi sagt hela tiden att vi vill bo så sen blir det inga fler flyttar om vi inte köper något i framtiden.
Igår var jag o fixade mina naglar hos duktiga Seven och som vanligt är jag supernöjd 🙂 Bild ser ni nedanför.
Turkiet är något vi ser fram emot som sjutton. Det blir våran första resa som familj och Pluttens första utlandsresa någonsin. Han ser fram emot att flyga (till skillnad från mig som är flygrädd) bada, utforska och ha en semester med oss ♥️ Även första resan utomlands för mig o maken sen vi blev ett par om man inte räknar med Polen där vi varit några gånger.
Sommar ja, har redan fått en del färg och mer kommer det bli. Jag älskar ju värmen och solen. Både min rygg och mitt psyke mår mkt bättre av det istället för regn, kyla, mörkt o dystert. Det enda jobbiga är att se våra älskade hundar som lider så av värmen.
Ikväll blir det mys med sonen och fortsätta att packa, 2mån går fort så gäller att ligga i nu så man inte behöver stressa sönder sig i slutet.
Ovanför bjuder jag på lite bilder på vår familj 🥰😍😍
Puzz o kram på er så länge, nästa inlägg kommer jag diskutera angående IVF.
PS; Glöm ej att följa min blogg för att få uppdateringar så fort jag gör ett nytt inlägg 🌹
Klicka på länken och fråga mig precis vad ni vill. Ni är 100% anonyma om ni inte VÄLJER att visa vem du/ni som frågar är. Ställ hur många frågor ni vill och jag lovar att svara ärligt.
Fråga om mig, saker ni undrar över allmänt men aldrig vågat fråga någon.
Skulle bli ööverlycklig om jag fick MASSA MASSA frågor om allt och inget ❣️♥️💓
Och ja, bilden säger allt, jag ÄR kåt och det är inget jag skäms över alls.
Jag vet att det är alldeles för långt tid sen jag skrev men det har hänt så mycket och jag har haft en hel del att göra. Vi har ÄNTLIGEN flyttat till en större lägenhet, 3 rok så nu har pojken ett eget rum och även jag o min man. Har varit iväg en del, haft mycket möten, väldigt mycket smärta i perioder och dessutom dödsfall i familjen och mycket mycket mer. Just nu kände jag väl mest att jag ville visa att jag lever och berätta lite om morsdag som var igår. Som alla ni som känner mig vet så hade jag ju innan jag blev tillsammans med Mattias inga barn. Kan inte få barn på naturligt vis (något jag kommer skriva mera om framöver) och har med min exman genomgått ett försök (två insättningar) med ivf men inte lyckats. Så det är först det två sista åren som jag känt värmen av att vara mamma och blivit uppvaktad på Mors Dag, förstår ni hur mycket det värmer?
Förutom min älskade bonusson Noa så har jag även fått en extra ”dotter” på köpet. Egentligen är det min bästa (och enda haha) vän här Adrianas dotter och Noas bästa vän men hon kallar mig också mamma och vi räknar henne till våran familj.
Igår fick jag av Noa en tavla, ett nattlinne med text och en krukros. Av Ella fick jag en superfin mugg med tillhörande sked i blått och det värmde mitt hjärta mer än ni kan ana, se de fina bilderna nedan.
Jag vill fortfarande ha en bebis, ett barn ihop med Mattias men smärtan av barnlöshet är inte riktigt lika hemsk längre. Inte som den var innan jag fick in Noa i mitt liv. Det är klart att det gör ont och att längtan finns men som sagt, på något sätt är det inte lika illa.
För ett tag sen började jag med diamondpainting. Väldigt rogivande och stress/ångest hanterande för mig. Jag har gjort 2 små tavlor, har fått hem en superstor som är vårat bröllopsfoto och har även beställt flera små som jag har vid sidan om den stora. Gör även tavlor mot beställning så skriv ett meddelande vid intresse 🙂 Nedan kan ni se de två små som är klara och hur stor den största kommer bli.
Det tar en stund att göra alla tavlorna men jäklar vad kul det är.
Den 11 Juni åker vi till Skövde efter pojkens skolavslutning och stannar tills den 13, med oss hem då är våran nya familjemedlem, Kayla 😍 En renrasig Leonberger från samma uppfödare som jag hade Leya från. Vi är alla väldigt förväntansfulla och längtar. Nedan kan ni se lite bilder på valparna och föräldrarna ♥️
Visst dör man sötdöden lite grann 😍😍
Jag skrev även att det varit dödsfall i familjen och denavlidne är min 30åriga lillebror. Jag orkar faktiskt inte skriva mer om det just nu men det kommer längre fram.
Nog för nu. Jag har dammsugit lägenheten, duschat och skrivit handlingslista. Om ca 1timme hämtar min älskade make upp mig så ska jag iväg på DBT behandling med min enskilde terapeut som jag är varje måndag.
Idag tänkte jag ta upp min otroligt jobbiga ljudkänslighet som blivit överjävlig sista tiden med henne.
Imorgon kommer min barndomsvän och hennes gubbe hit och stannar tills fredag så kommer bli mysiga dagar ♥️♥️
Ha de bra för tillfället så ska jag försöka bli bättre på skrivandet, jag lovar 😋 Glöm ej att trycka följ (prenumerera) så får ni ett mail varje gång jag gör ett inlägg.
Den 11 Januari var det min o makens bröllopsdag. 1år som gifta ❤️ Vi hade en supermysig kväll när Älsklingen jobbat. Vi lagade räkpasta, dukade fint, tände ljus och tog ett par glas vitt vin till maten. Plutten fick dock julmust ❤️ Jag fick en bukett med superfina rosor av min älskade och en Hollister parfym som doftade såå gott 😋 😍 Älskar mina pojkar så himla mycket.
Det var helt enkelt en supermysig och romantisk bröllopsdag med familjen och när pojken somnat var det vuxenmys för våran del 😋💞
Glöm ej att trycka följ o skriv in eran mailadress så får ni ett mail varje gång jag gör inlägg. Smidigt va? 🙂
Fortsätt också att mata på med frågor om precis vad som helst så jag sen kan göra ett inlägg där jag svarar på alla frågor. Ni får självklart ställa flera frågor var.
Sista veckorna har varit riktigt tuffa. Jag har haft ångest som är ihållande o inte vill ge sig, inte sån där ytlig, lätt ångest utan en sån som går på djupet. Har ni känt så någon gång? Hjärtat känns som det ska hoppa ur bröstkorgen, halsen drar ihop sig och det känns som jag inte kan andas. Huvudet bultar och illamåendet blir värre och värre.
Små ljud som i vanliga fall bara är normala dagsljud gör mig galen; Vattenkranen som rinner i badrummet, många som pratar på en gång, fläkten i bilen, katten som jamar, radion för högt eller folk som pratar högt. Ja allt möjligt som i vanliga fall inte är några problem. Den konstanta känslan av att inte kunna känna normalt. Antingen är det bra eller åt helvete. Det är ju min borderline som pratar. Att vara överallt och ingenstans samtidigt när jag väl kan röra mig det är det bipolära. Då blir det att jag kör slut på mig så jag knappt kan röra mig dagen efter men jag är inte medveten om det då, jag är uppe i det blå utan att fatta. Tills Mattias säger till mig på skarpen, då kommer tårarna. FUCK!!
Smärtan som jag fått sista halvåret, den i nacken, den får mig att bli galen! Den får mig att få ångest, att jag har konstant huvudvärk, får yrselanfall så jag ramlar och ligger många dagar och skriker av smärta. De har hittat nervförträngningar mellan 3-4 4-5 och 5-6:e rygghalskotorna. Jag har varit hos ortopeden och pratat, berättat hur illa min smärta är, hur jävla ont jag har, att jag dag in o dag ut gråter för jag har ont. Att det går ut i armen, upp i hela nacken o bakhuvudet och att hela min vardag drabbas av yrseln och värken som aldrig släpper helt.
Jag äter smärtlindring för att få vardagen att ens fungera någorlunda. Starka smärtstillande som inte är bra att äta i längden det vet jag o jag förstår läkarnas oro över att jag äter dom men vad fan ska jag göra just nu?! Jag fungerar inte alls så länge smärtan påverkar mig som den gör om jag inte har extra smärtlindring utöver min vanliga som jag ätit sen min första diskråck 2001.
Jag ska dra ner på allt när jag kan få den hjälpen jag behöver för att bli bra. De vet inte om de vill operera pga riskerna. Det är väldigt riskfyllt o farligt att operera nacken och det är jag väl medveten om men jag kan inte leva som jag gör nu! Jag kan inte gå runt med denna smärtan längre, jag orkar inte, jag vill börja försöka leva igen.
Oj detta blev lite rörigt men ni förstår sammanhanget va? Smärtan leder till ångest och ångesten till ökad smärta. Allt är en ond spiral och går hand i hand. Samtidigt kämpar vi för att kunna få tag i en större lägenhet så vi kan börja leva vårat liv som en familj på riktigt och känna att vi faktiskt har ett hem och inte bor i en skolåda som vi gör nu.
Vi har sökt runt 400 lgh snart men det känns helt jävla hopplöst för antingen räcker inte köpoängen eller så räknas inte min sjukpension som inkomst men hade det varit ålderspension hade det räknats (VictoriaPark) De vill inte ge oss någon chans trots att de hjälpt folk vi känner som har socinkomst vilket dom inte heller godkänner säger dom och folk som även har fogden vilket jag inte har.
Jag är absolut inte på något sätt rasistisk eller ser ner på andra men ska jag vara ärlig? Hade jag varit utländsk, knarkare eller alkoholist så hade dom hjälpt oss. Då hade soc hjälpt oss att få lägenhet. Att pojken o jag har diagnoser och att vi mår skit av situationen det är ingen som bryr sig om men de vi känner som fått hjälp trots sämre förutsättningar är just utländska eller narkomaner/alkoholister. Tycker det är konstigt bara.
Vart fan är vi på väg egentligen?! Jag är så trött på att bli särbehandlad för att jag är svensk och INTE har ett beroende. Att jag o sonen har diagnoser o behöver ha en ordentlig lgh är inte tillräckligt ”allvarligt”. Just nu bor jag o maken i vardagsrummet. Vi sover där, äter där, umgås där, gör allt där helt enkelt. Ohållbart i längden men vem bryr sig?
Saknar min familj, mina syskonbarn, bror med familj, min mormor som är den närmsta mamma jag har och min barndomsvän med familj. Här i Karlskrona har jag ”bara” min mans familj. Menar inte att det är så bara men jag som är van att träffa min familj flera ggr i veckan ser dom helt plötsligt kanske 1-2ggr per halvår. Det gör så jävla ont i mig, jag kan känna mig så sjukt ensam ibland trots att jag vet att jag inte är det. Om några dagar får jag dock träffa dom nu ❤️❤️
Min makes familj (nu självklart också min) är underbara, hans föräldrar är de finaste som finns och jag är alltid välkommen dit och jag har ju min egna familj med maken, min bonusson och våra djur som jag älskar över allt annat, men jag tror ni fattar hur jag menar?
Är det bara jag som kan känna såhär ibland? Som att jag är ensam trots att jag är omgiven av massa kärlek och har en man o ”son” som är så jävla underbara som någon kan bli. Shiit alltså. Så mycket tankar, så mycket känslor, så lite förnuft. Min make är min andra halva, mitt ljus i mörkret, min stöttepelare, bästa vän och mannen jag kommer leva sida vid sida med för resten av mitt liv för en sak ska ni veta. Trots att jag ibland har sjukt dåliga dagar där jag när pojken lagt sig släpper på ventilen och gråter (har enbart gråtit av smärta framför honom inte pga ångest för på något sätt tyglar jag det framför honom) så är jag lycklig. Jag har mer bra dagar än dåliga när det gäller psyket, mycket mycket mer, det fysiska med smärtan är inget jag kan styra och det har jag tyvärr dagligen men jag älskar min familj, älskar att vara med dom och att leva. Jag lever livet med glädje även om det ibland är bergodalbana. Var stolta över livet ni har och försök att göra det bästa av det ❤️
Hoppas ni har det bra och glöm inte att ställa massa frågor till mig för än finns inte tillräckligt för att göra ett inlägg om det.
Tryck följ/prenumerera här i bloggen så får ni mejl varje gång jag gör ett nytt inlägg och nu hoppas jag kunna hålla bloggen flytande snart igen. Finns det något speciellt ni vill läsa om? Tänkte framöver ta upp lite angående ivf igen iallafall.
Så var det ju i år. Annorlunda upplägg, annorlunda firande men ändå supertrevligt. Vi spelade bingolotto på uppesittarkvällen som vi skulle, vann 100kr. Haha bättre än inget.
Julafton hämtade vi plutten och så firade vi eftermiddagen och kvällen hos våra grannar och nära vänner Adriana & Ella. Plutten fick massa julklappar som han verkligen älskade, delvis bilbana, mixerbord, wii spel o saker till det, presentkort på xbox, knallpulvergevär, nerfgun o massa mer.
Jag fick parfymer, bodymists, ett jättefint armband, en massagepistol, doftljus, frisörbesök och jag o maken fick tillsammans en ”elbrasa” och 2 jättefina o mysiga filtar plus resecheckar tills man kan börja resa igen och en jättefin julgrupp. Fick även en toppenfin julmanikyr på min vanliga salong i julklapp av min älskade make ❤️
Juldagen träffades vi med svärföräldrarna, makens syster med familj och respektive ute och grillade korv, fikade och umgicks ❤️
Hoppas ni andra hade en toppen julafton trots allt annorlunda. Det hade vi, dock har dagarna efter varit lite jobbiga, detta får ni läsa om i ett annat inlägg då jag inte vill förstöra julinlägget ❣️
Fett längesen jag bloggade nu jag vet. Det har varit väldigt mycket som hänt, både bra och dåliga saker.
Imorgon är det Julafton. En julafton då vi har pojken. Min allra första jul med ”eget” barn. Känns så dumt att göra citattecken för att för mig är han som mitt eget men vill inte trampa någon på tårna.
Detta året har inte varit som något annat år pga denna förbannade Covid 19 pandemin. Helt sjukt hur stort, hemskt och illa allt blivit. Visserligen inte konstigt med tanke på hur ignorant många är. Jaja tillbaka till julen.
Har i år inte alls bakat så mycket som jag brukar utan blev endast 3 olika sorters kakor och inget godis. Med tanke på nervförträngningarna i nacken så är jag glad om jag orkar gå ur sängen på dagarna.
Sega Saffranskolasnittar. Silviakaka med saffran och smörkräm.Mjuk pepparkaka med smörkräm.
Julafton blir ju självklart också annorlunda. Istället för att fira med släkten som vi brukar så kommer julafton firas med min älskade make, sonen, hans bästa tjejkompis som är som våran extradotter och hennes mamma som är den närmaste vännen jag har här.
Anledningen till att vi väljer att våga fira med dom är för att de bor i samma lägenhetshus som oss och vi har umgåtts med dom sen allt detta började. Kommer bli annorlunda men garanterat ändå bra ❤️
Ikväll är det Bingolotto och uppersittarkvällen som gäller 😍 Enda gången på hela året i princip som vi spelar. Sonen är hos sin mamma tills imorgon när vi hämtar honom vid lunch så blir bara jag o maken. Ska äta lite julmat, spela och mysa 👌❣️
Föresten, nej vi har FORTFARANDE inte hittat något större boende. Vi har sökt över 300 bostäder nu men utan framgång.
Har hänt så mycket så vet inte med vad och vart jag ska börja så jag slänger bara upp lite bilder på vårat julpynt och sen får ni mata på mig med frågor i kommentarsfältet, ni får fråga precis vad ni vill men var snälla ❤️
Samma person får gärna ställa samma frågor och sen svarar jag på frågorna efter juldagarna här om jag får in tillräckligt med frågor så snälla, KOM IGEN NU ❤️
***Lindas "Annorlunda" liv*** 