Traumahanteringen fortsätter.

Som ni märker så har jag inte varit så aktiv det sista, jag vet och mitt svar är att jag helt enkelt inte orkat. Min traumahantering tar upp stor del av min tid, ork och mående och är mycket jobbigare än en del kanske tror.

Nu skriver ju jag för min egen skull men självklart är jag glad för er som följer mig och vill läsa om mig, min familj, mående och vardag. Jag har sagt till mig själv att jag ska bli bättre på att uppdatera då jag själv vill och egentligen mår bra av att skriva av mig.

VAD SKULLE NI VILJA LÄSA OM? KOM JÄTTEGÄRNA MED FÖRSLAG, JAG SKRIVER OM VADSOMHELST BARA NI HJÄLPER MIG KOMMA I SPÅR IGEN ♥️♥️

Just nu har jag bara haft lite svårt för att veta vad jag ska skriva om då huvudet spinner av annat och idag är det måndag och då är jag extra avtrubbad då det som vanligt är traumahantering för mig och några väldigt tuffa dagar väntar (ångesten efter terapin brukar sitta i ett par dagar) Förra veckan måndag-torsdag var min barndomsvän Malin o hennes dotter Emilia här och det gjorde hela min vecka, dock bröt jag ihop o kunde inte köra direkt dagen dom åkte hem och jag o sonen lämnade dom vid tåget. Min underbara vän Amanda finns även 24/7 och det känns så skönt att ha en bra vän vid min sida.

Hoppas ni alla har det bra och jag hoppas ni kommer med förslag. Följ mig gärna så får ni en notis i mejl varje gång jag uppdaterar.

Min älskade make har inrett balkongen förra veckan så blir många kvällar sittandes där med ljus och låg musik, de kvällar vi inte spenderar hela kvällen i sängen med mys efter sonen somnat 😉 då♥️♥️ Har verkligen världens bästa familj och måste slänga en extra stor kram till mina underbara svärföräldrar Solveig och Hilmer som finns vid vår sida jämt och som alltid finns med en öppen famn för mig när det behövs, världens bästa människor 🥰

Hösten har verkligen kommit som ett brev på posten och det är bara lite drygt 6v kvar till jul så snart åker julpyntet upp. Ni som följt mig länge vet att min ångest dämpas av att julpynta. Diamondpainting är även något jag kört med rätt länge nu, dämpar ångesten och tycker det är mysigt och dessutom kul när man ser resultaten, nedan ser ni den senaste jag håller på med 🙂

Första gången på en 1års lång traumahantering.

I flera dagar har jag haft kraftig ångest. Ingen sån där liten där jag känner mig inte med idag pga ångesten som jag kan ha ibland utan snarare ”snälla stryp mig, stoppa tiden, jag kan inte andas” ångest. Flodhästar som har tyngt mitt bröst och oro inför just idag. Flera har försökt intala mig (även jag själv) att det kommer nog inte vara så jättejobbigt o hemskt första gången men helvetes i jävlar vad fel vi alla hade.

Kl 17 startade det, en timme varje måndag är avsatt för det men vi drog över en kvart. Jag älskar min terapeut P, hon kollar inte på klockan o stänger ner när hon vet att hon slutar klockan 18 utan vill se att jag är under kontroll innan jag går därifrån. I väntrummet utanför sitter alltid min man.

Vilken jävla awesome man jag har som gör detta för mig vaarje vecka trots att han jobbar till halv 5.

Traumahanteringen är led 3 i min DBT terapi som jag går och är som sagt utsträckt över ett år.

Hur fan ska jag klara ett år av detta?