IVF-KARUSELLEN. Jag vill bara skrika!!

I Tisdags hade vi testdag. Dagen innan så fick ni som jag vet ljusrosa flytningar. Nu i efterhand har jag fått veta att det är helt normalt av Lutinusen och behöver inte betyda något. Detta gången gjorde det de.

Testet var negativt och jag började blöda så himla mycket. Antingen har inte ägget fäst eller så är det missfall sa dom på Sahlgrenska och vilket det än är så är det bra att jag blöder för det måste ut. De frågade om jag behövde en psykolog; Hur mår du? sa tjejen medans jag gråtandes förklarade allt för henne.

Ja vad fan tror ni? ville jag skrika. Men jag vet ju att det är deras jobb och tjejen på andra sidan luren lät så trevlig och försökte verkligen så jag skrek aldrig på henne.

Jag har samtalskontakt och den är ökad nu. Jag mår så jävla dåligt. Jag känner mig liksom tom, ledsen och arg på en gång. Och ensam. Hur kan jag känna mig ensam när jag har så många runtomkring mig? Min man, familj och mina vänner. Men något saknas, en del av mig.

När ska jag o Dennis få bli den familj vi så längtar efter? När ska vi slippa gå igenom detta och bara få vara lyckliga? Jag visste att det kanske inte skulle funka första gången men det gör inte saken lättare.

Det värsta är alla som säger till mig att ”Det är bara att du försöker gå vidare och tänka positivt nu

Vadå bara o gå vidare?! Hur fan ska jag kunna släppa allt och gå vidare bara sådär när jag helst av allt vill slå, sparka och skrika rakt ut?! Jag försöker vara stark, jag försöker tänka positivt men inombords är jag helt uppgiven, jag försöker le och sköta min vardag men inombords gråter jag konstant.

Jag kan inte sova på nätterna för jag drömmer mardrömmar, jag vaknar av att jag gråter sen ligger jag där och bara låter tårarna rinna och känner mig så himla värdelös och dålig som kvinna.

Jag kan inte ge min man det han helst av allt vill ha, jag kan inte ge oss den lycka han eller ja vi båda, förtjänar. Det är inte bara jag i detta heller, vi är två. Dennis finns med, han har också känslor men ibland tror jag folk glömmer att han också drabbas av det som händer. Folk glömmer att fråga hur han mår i allt och även om han säger att han självklart tycker det är tråkigt och jobbigt så menar han på att han kan hantera det på ett annat sätt för han drabbas inte fysiskt som jag gör.

Han är så gullig, han gör allt för att jag ska må bra, det har han alltid gjort. Han försöker peppa mig och pratar om saker på alla sätt han kan komma på för att försöka göra mig gladare och få mig att försöka tänka framåt.

Jag älskar Dennis, den mannen är verkligen mitt allt, min bästa vän, själsfrände o andra hälft!!

Tänk om han tröttnar?Tänk om han inte orkar mer och lämnar mig för att jag inte kan ge han ett barn? Tankarna är många och jobbiga. De tar över mitt huvud och jag vet inte vad fan jag ska göra?!

Jag försöker verkligen tänka positivt, hoppas verkligen att det kommer gå bättre nästa gång och jag önskar att jag bara kunde ”släppa allt”.

Nu ska jag vänta tills mensdag 12 sen ska jag ta ägglossningstest varje dag i 15 dagar för att dom förhoppningsvis ska kunna få fram när min ägglossning är så vi vet när i nästa(!) menscykel vi ska kunna återföra våran blastocyst.

Om den inte dör vid upptiningen då.

Nu börjas det igen, denna jävla väntan tar sönder mig.

IVF-Karusellen. Snälla Nej!

Inte långt kvar tills vi skulle få veta om vi ska få bli föräldrar eller inte så börjar jag idag att få rosa-bruna flytningar i trosskyddet. Är det sant?!

Är det kört nu, är det ett tecken på att jag inte är gravid? Hela mitt huvud sprängs av tankar o kroppen sprätter av ångest och oro. Jag börjar få ont med, det spänner i magen på mig, jag är så jävla rädd och det är bara att vänta tills vi vet något säkert och det är inte än.

Snälla jag orkar inte att det ska gå åt helvete igen just nu med detta också, är redan mycket som händer och jag hade behövt ha lite positivitet, lycka o hopp om framtiden. En framtid ihop med min man och vårat önskade efterlängtade barn.

Är jag förvånad?

Nej inte direkt, varför ska vi få lite flyt någongång istället för motgångar o ledsamheter. Känner mig så tom just nu. Tom, ledsen, orolig, undrande och förstörd. Klart som fan det skulle bli såhär, det är ju oss vi pratar om.

Vad i helvete hade jag förväntat mig?

Ivf Behandling Viktkontroll- Snart snurrar karusellen 💕

Samma dag vi skulle åka hem från Sunny Beach så blev jag dålig och fick tas av planet som precis skulle lyfta med ambulans. Vill berätta för er vad som hände men har inte orkat. Ska försöka samla krafter så jag kan göra det sen återkommer jag om det, jag lovar. Har så mycket jag vill skriva om men nu ska jag berätta om när vi den 6:e Augusti var på Sahlgrenska i Göteborg för ytterligare ett led i ivf karusellen.

Vi gick upp på morgonen och gav min älskade brorsson Neo som var här frukost och sen packade vi in oss i bilen och åkte. Klockan 1 skulle vi vara på Sahlgrenska och fem i var vi framme. Huvudorsaken till mötet denna dag var en viktkontroll. Dom ville att jag skulle ha gått ner 2kg i vikt minst och jag hade gått ner… 4kg 👌

Kändes sjukt skönt att inte ligga precis på gränsen utan att jag hade gått ner det dubbla, duktigt av mig, speciellt med tanke på att vi varit en vecka utomlands där det blev en del alkohol och väldigt mycket god mat och sen kom lillprinsen en vecka direkt efter det med så blev en del glass och sånt men skam den som ger sig 💪

Doktorn var nöjd med vikten och vi fick komma in i ett rum och sätta oss med henne. Allting såg bra ut och så fick vi massa information och direktiv.

Nu ska vi invänta att min mens kommer och när det gör det ordentligt ska jag ringa till Sahlgrenska för max 2dagar efter det ska jag börja med hormonsprutorna.

Dessa ska tas i ett antal dagar sen ska jag ner till Gbg igen för ett ultraljud så dom får se hur mina äggblåsor utvecklar sig. Utifrån hur det ser ut då så ska dosen ökas eller så ska jag ligga kvar på samma och sen efter 3dagar till ska jag in på ultraljud igen och då får jag ett exakt datum och en tid för äggutplocket.

Om allt går som planerat så är ju utplocket planerat till V36 så det hoppas vi självklart på 👍

Nu är det bara att vänta och det är inte så bara som ni nog förstår utan väldigt jobbigt men nu är bollen iallafall i rullning och snart börjar karusellen spinna och det är något som är väldigt skönt 😋

Efter mötet hoppade vi in i bilen igen och sen åkte vi till Partille där vi stannade och skulle äta lunch. Vi hittade en kinarestaurang jag var på för flera år sen och tänkte vi skulle pröva den. När vi kom fram såg det lite sjaskigt ut, slitet utifrån och inte superfint därinne men priserna var sjukt bra så vi tänkte vi ger det en chans då jag ville minnas att det var väldigt god mat iallafall förr.

Min älskade make beställde grillspett med jordnötssås och ris, Neo ville ha friterade räkor med ris o currysås och jag tog stekta nudlar med kyckling, räkor och grönsaker.

Maten var såå jävla god!

Vi blev väldigt positivt överraskade allihopa och nu vet vi ju vart vi kommer fortsätta äta framöver när vi åker till Gbg och är sugna på god mat till bra pris, det fanns även ”vanlig” mat att välja som dagens om man vill ha det.

Vi stannade på en mack på hemvägen o köpte kaffe till mig o glass till prinsen sen körde vi vidare till Skara där vi mötte upp hans mamma, pratade en stund och sen åkte vi hem. Resten av kvällen spenderade vi i soffan och bara mös o kollade på film.

Måste säga att vi var väldigt nöjda med dagen förutom att det var väldigt jobbigt att lämna hem Neo efter en vecka hos oss, önskar han kunde stannat längre men han kommer igen den 24-26/8 så inte långt kvar dit 💕

Puss o Kram på er!