IVF-KARUSELLEN. Jag vill bara skrika!!

I Tisdags hade vi testdag. Dagen innan så fick ni som jag vet ljusrosa flytningar. Nu i efterhand har jag fått veta att det är helt normalt av Lutinusen och behöver inte betyda något. Detta gången gjorde det de.

Testet var negativt och jag började blöda så himla mycket. Antingen har inte ägget fäst eller så är det missfall sa dom på Sahlgrenska och vilket det än är så är det bra att jag blöder för det måste ut. De frågade om jag behövde en psykolog; Hur mår du? sa tjejen medans jag gråtandes förklarade allt för henne.

Ja vad fan tror ni? ville jag skrika. Men jag vet ju att det är deras jobb och tjejen på andra sidan luren lät så trevlig och försökte verkligen så jag skrek aldrig på henne.

Jag har samtalskontakt och den är ökad nu. Jag mår så jävla dåligt. Jag känner mig liksom tom, ledsen och arg på en gång. Och ensam. Hur kan jag känna mig ensam när jag har så många runtomkring mig? Min man, familj och mina vänner. Men något saknas, en del av mig.

När ska jag o Dennis få bli den familj vi så längtar efter? När ska vi slippa gå igenom detta och bara få vara lyckliga? Jag visste att det kanske inte skulle funka första gången men det gör inte saken lättare.

Det värsta är alla som säger till mig att ”Det är bara att du försöker gå vidare och tänka positivt nu

Vadå bara o gå vidare?! Hur fan ska jag kunna släppa allt och gå vidare bara sådär när jag helst av allt vill slå, sparka och skrika rakt ut?! Jag försöker vara stark, jag försöker tänka positivt men inombords är jag helt uppgiven, jag försöker le och sköta min vardag men inombords gråter jag konstant.

Jag kan inte sova på nätterna för jag drömmer mardrömmar, jag vaknar av att jag gråter sen ligger jag där och bara låter tårarna rinna och känner mig så himla värdelös och dålig som kvinna.

Jag kan inte ge min man det han helst av allt vill ha, jag kan inte ge oss den lycka han eller ja vi båda, förtjänar. Det är inte bara jag i detta heller, vi är två. Dennis finns med, han har också känslor men ibland tror jag folk glömmer att han också drabbas av det som händer. Folk glömmer att fråga hur han mår i allt och även om han säger att han självklart tycker det är tråkigt och jobbigt så menar han på att han kan hantera det på ett annat sätt för han drabbas inte fysiskt som jag gör.

Han är så gullig, han gör allt för att jag ska må bra, det har han alltid gjort. Han försöker peppa mig och pratar om saker på alla sätt han kan komma på för att försöka göra mig gladare och få mig att försöka tänka framåt.

Jag älskar Dennis, den mannen är verkligen mitt allt, min bästa vän, själsfrände o andra hälft!!

Tänk om han tröttnar?Tänk om han inte orkar mer och lämnar mig för att jag inte kan ge han ett barn? Tankarna är många och jobbiga. De tar över mitt huvud och jag vet inte vad fan jag ska göra?!

Jag försöker verkligen tänka positivt, hoppas verkligen att det kommer gå bättre nästa gång och jag önskar att jag bara kunde ”släppa allt”.

Nu ska jag vänta tills mensdag 12 sen ska jag ta ägglossningstest varje dag i 15 dagar för att dom förhoppningsvis ska kunna få fram när min ägglossning är så vi vet när i nästa(!) menscykel vi ska kunna återföra våran blastocyst.

Om den inte dör vid upptiningen då.

Nu börjas det igen, denna jävla väntan tar sönder mig.

Bedömningssamtal Ivf.

Fikat med Josefin granntjejen flyttades tills idag och det var riktigt trevligt 🙂 Vi satt o drack kaffe och tjötade i ett antal timmar innan det var dags att bryta upp för jag var tvungen att åka till affären och hon skulle upp o städa 🙂

Var iväg o handlade litegrann på Willys och sen åkte jag o A förbi älsklings jobb o lämnade lite frukostmat som han har står på jobbet sen hem igen.

Resten av dagen har jag slappat, är inte helt frisk från förkylningen men känns som det kanske börjar gå åt rätt håll iallafall så jag hoppas på det bästa. Har suttit o pillat lite med naglarna o sånt de jag orkat, vågar mig inte på gelen föränn min andning är ordentlig då det är så satans starkt.

Imorgon ska jag som sagt tatuera mig så får vi se hur de slutar och efter mig ska D tatuera sig så blir några timmar var 🙂 Lutar åt att jag ska fixa ordning dödskallen och blommor ut från den på framsidan av bröstet över nyckelbenen. Kommer nog kännas men då får de göra det 😂

Idag med posten fick vi ett brev från Sahlgrenska att vi den 10april är kallade till ett bedömningssamtal med psykolog och kurator inför ev ivf. Ska ringa imorrn o kolla vad detta innebär då vi i Gbg inte fick någon information om att vi skulle bli kallade på något bedömningssamtal utan att nästa kallelse skulle komma när jag ska ner o gå igenom hormonbehandlingen. Ska detta göras samtidigt o dom inte sa något om samtalet när vi var nere eller varför ska vi på bedömningssamtal? Har psykologen ens pratat med min psykläkare eller ska jag ner iallafall?

Mycket tankar i huvudet just nu men kan inte säga eller göra något innan jag pratat med dom i Gbg o förhoppningsvis får jag tag i psykologen därnere imorgon, förhoppningsvis var de ja.

Nu har jag duschat o krupit ner i sängen o ska kolla en film med min älskade make. Jag har svårt för filmer med annat språk än svenska eller engelska men vi ska kolla in en skräckfilm som tydligen ska vara såå otäck som kommit ut på Netflix, Veronica heter den så får vi se hur den verkar o så blir det självklart mys med älsklingen 😉💗

Hoppas ni har en fortsatt fin kväll 💗