IVF-KARUSELLEN. Jag vill bara skrika!!

I Tisdags hade vi testdag. Dagen innan sÄ fick ni som jag vet ljusrosa flytningar. Nu i efterhand har jag fÄtt veta att det Àr helt normalt av Lutinusen och behöver inte betyda nÄgot. Detta gÄngen gjorde det de.

Testet var negativt och jag började blöda sÄ himla mycket. Antingen har inte Àgget fÀst eller sÄ Àr det missfall sa dom pÄ Sahlgrenska och vilket det Àn Àr sÄ Àr det bra att jag blöder för det mÄste ut. De frÄgade om jag behövde en psykolog; Hur mÄr du? sa tjejen medans jag grÄtandes förklarade allt för henne.

Ja vad fan tror ni? ville jag skrika. Men jag vet ju att det Àr deras jobb och tjejen pÄ andra sidan luren lÀt sÄ trevlig och försökte verkligen sÄ jag skrek aldrig pÄ henne.

Jag har samtalskontakt och den Àr ökad nu. Jag mÄr sÄ jÀvla dÄligt. Jag kÀnner mig liksom tom, ledsen och arg pÄ en gÄng. Och ensam. Hur kan jag kÀnna mig ensam nÀr jag har sÄ mÄnga runtomkring mig? Min man, familj och mina vÀnner. Men nÄgot saknas, en del av mig.

NÀr ska jag o Dennis fÄ bli den familj vi sÄ lÀngtar efter? NÀr ska vi slippa gÄ igenom detta och bara fÄ vara lyckliga? Jag visste att det kanske inte skulle funka första gÄngen men det gör inte saken lÀttare.

Det vĂ€rsta Ă€r alla som sĂ€ger till mig att ”Det Ă€r bara att du försöker gĂ„ vidare och tĂ€nka positivt nu

VadÄ bara o gÄ vidare?! Hur fan ska jag kunna slÀppa allt och gÄ vidare bara sÄdÀr nÀr jag helst av allt vill slÄ, sparka och skrika rakt ut?! Jag försöker vara stark, jag försöker tÀnka positivt men inombords Àr jag helt uppgiven, jag försöker le och sköta min vardag men inombords grÄter jag konstant.

Jag kan inte sova pÄ nÀtterna för jag drömmer mardrömmar, jag vaknar av att jag grÄter sen ligger jag dÀr och bara lÄter tÄrarna rinna och kÀnner mig sÄ himla vÀrdelös och dÄlig som kvinna.

Jag kan inte ge min man det han helst av allt vill ha, jag kan inte ge oss den lycka han eller ja vi bÄda, förtjÀnar. Det Àr inte bara jag i detta heller, vi Àr tvÄ. Dennis finns med, han har ocksÄ kÀnslor men ibland tror jag folk glömmer att han ocksÄ drabbas av det som hÀnder. Folk glömmer att frÄga hur han mÄr i allt och Àven om han sÀger att han sjÀlvklart tycker det Àr trÄkigt och jobbigt sÄ menar han pÄ att han kan hantera det pÄ ett annat sÀtt för han drabbas inte fysiskt som jag gör.

Han Àr sÄ gullig, han gör allt för att jag ska mÄ bra, det har han alltid gjort. Han försöker peppa mig och pratar om saker pÄ alla sÀtt han kan komma pÄ för att försöka göra mig gladare och fÄ mig att försöka tÀnka framÄt.

Jag Àlskar Dennis, den mannen Àr verkligen mitt allt, min bÀsta vÀn, sjÀlsfrÀnde o andra hÀlft!!

TÀnk om han tröttnar?TÀnk om han inte orkar mer och lÀmnar mig för att jag inte kan ge han ett barn? Tankarna Àr mÄnga och jobbiga. De tar över mitt huvud och jag vet inte vad fan jag ska göra?!

Jag försöker verkligen tĂ€nka positivt, hoppas verkligen att det kommer gĂ„ bĂ€ttre nĂ€sta gĂ„ng och jag önskar att jag bara kunde ”slĂ€ppa allt”.

Nu ska jag vÀnta tills mensdag 12 sen ska jag ta Àgglossningstest varje dag i 15 dagar för att dom förhoppningsvis ska kunna fÄ fram nÀr min Àgglossning Àr sÄ vi vet nÀr i nÀsta(!) menscykel vi ska kunna Äterföra vÄran blastocyst.

Om den inte dör vid upptiningen dÄ.

Nu börjas det igen, denna jÀvla vÀntan tar sönder mig.

IVF-Karusellen. SnÀlla Nej!

Inte lĂ„ngt kvar tills vi skulle fĂ„ veta om vi ska fĂ„ bli förĂ€ldrar eller inte sĂ„ börjar jag idag att fĂ„ rosa-bruna flytningar i trosskyddet. Är det sant?!

Är det kört nu, Ă€r det ett tecken pĂ„ att jag inte Ă€r gravid? Hela mitt huvud sprĂ€ngs av tankar o kroppen sprĂ€tter av Ă„ngest och oro. Jag börjar fĂ„ ont med, det spĂ€nner i magen pĂ„ mig, jag Ă€r sĂ„ jĂ€vla rĂ€dd och det Ă€r bara att vĂ€nta tills vi vet nĂ„got sĂ€kert och det Ă€r inte Ă€n.

SnÀlla jag orkar inte att det ska gÄ Ät helvete igen just nu med detta ocksÄ, Àr redan mycket som hÀnder och jag hade behövt ha lite positivitet, lycka o hopp om framtiden. En framtid ihop med min man och vÄrat önskade efterlÀngtade barn.

Är jag förvĂ„nad?

Nej inte direkt, varför ska vi fÄ lite flyt nÄgongÄng istÀllet för motgÄngar o ledsamheter. KÀnner mig sÄ tom just nu. Tom, ledsen, orolig, undrande och förstörd. Klart som fan det skulle bli sÄhÀr, det Àr ju oss vi pratar om.

Vad i helvete hade jag förvÀntat mig?

IVF-Karusellen. KĂ€nsligt innehĂ„ll för vissa.

Idag handlar det bland annat om biverkningar och kÀnslor.

Jag tÀnker att överskriften kan vara bra för jag vill prata av mig om nÄgot sÄ vanligt men för mÄnga ÀndÄ sÄ kÀnsligt; Flytningar.

Jag tar ju nu 3ggr om dagen en Vaginaltablett (Vablett kallar jag det för enkelhets skull) som heter Lutinus och en av biverkningarna med den Àr just flytningar men OMG jag trodde inte det skulle vara sÄ illa.

Vaknade en morgon, efter att tagit den nÄgra dagar, av flÀckar i hela sÀngen, det var bara att Äka o köpa trosskydd och inse att det mÄste jag anvÀnda varje dag för att slippa flÀcka ner överallt. KÀnner mig inte frÀsch alls och framför allt sÄ kÀnner jag mig vÀldigt ensam i allting.

Jag har sjÀlvklart Dennis som stÄr vid min sida 24/7 och mina nÀrmsta tjejkompisar o mormor men ingen som sjÀlv gÄtt igenom en IVF. Alla tankar, funderingar, kÀnslor, rÀdslor och framförallt; Denna jÀvla vÀntan pÄ allt.

VÀntan Àr nog vÀrst. VÀntan pÄ att fÄ ta ett test, vÀntan pÄ att se om det gÄr bra ifall det skulle vara sÄ att jag Àr gravid och oron över att Àn en gÄng isÄfall fÄ misstag. Hur ska man klara all vÀntan som Àr hela tiden utan att bli typ galen?

SmÀrtan börjar bli bÀttre men i fredags högg det till som fan i magen pÄ mig och sen kÀndes smÀrtan som nÀr man har en sprÀngfylld blÄsa precis innan man kissar bara det att hur mkt jag Àn kissar sÄ försvinner inte smÀrtan eller kÀnslan. Dagen efter kÀndes det bÀttre igen.

Var det Àgget som fÀste?

Jag vet inte, jag vet ingenting och jag vÄgar absolut inte hoppas pÄ nÄgot heller. Det enda jag vet Àr att jag Àr sÄ sjukt trött och jag törstar nÄgot förbannat heela tiden. Jag kommer nu framöver Àven göra vanliga inlÀgg ocksÄ för jag Àr ledsen men som ni nog förstÄr sÄ kommer inte jag skriva ut hÀr om det visar sig att jag Àr gravid. Inte sÄ tidigt iallafall. SjÀlvklart kommer ni fÄ veta men inte förrÀn vi Àr mer sÀkra sjÀlva.

Nej jag Àr inte gravid vad jag vet om nu. Testdatumet Àr först lÀÀngre fram och jag ska inte tjuvtesta pga risken för kemiskt utslag pÄ stickan. Vill inte fÄ hopp om en graviditet för att jag tjuvtestar och sen visar det sig att jag inte Àr gravid iallafall.

Men tyvÀrr, jag tror inte att jag kommer bli gravid pÄ första försöket. SjÀlvklart önskar vi att det ska bli sÄ, mer Àn nÄgot annat men vi vÄgar samtidigt inte hoppas, speciellt inte med tanke pÄ alla missfall jag fÄtt tidigare.

Nu ska jag sova för jag Ă€r sjukt trött och senare idag Ă€r det dags för ett gympass vid halv 10 ihop med min mormor och pĂ„ kvĂ€llen kl 19.10 Ă€r det Boxpass ihop med Malin 💖 Innan kvĂ€llspasset blir det middag och lite umgĂ€nge med henne o hennes fina dotter Emilia 😘

Om nÄgon gÄr eller gÄtt igenom samma saker som mig sÄ skriv gÀrna till mig sÄ vi kan bolla med varandra. Jag var med i flera ivf grupper pÄ fb förut men Àrligt talat sÄ fick innehÄllen mig att mÄ dÄligt o hjÀlpte mig inte alls pÄ det sÀttet jag hoppades pÄ sÄ dÄ valde jag att gÄ ur alla grupper igen dÄ det var det bÀsta för mig.

Godnatt alla fina ❀ ❀