IVF-Karusellen. ÄgginsĂ€ttning.

Idag 14:45 kom vi in pÄ Sahlgrenska. Samma procedur innan som vid utplocket förutom att jag inte fick smÀrtlindring för det borde inte göra ont, problemet var ju bara att jag har haft vÀldigt ont lÀnge sÄ jag var ÀndÄ orolig.

Pratade med lÀkaren om det som först dÀrför gjorde ett vanligt ultraljud men inget var fel, inget vÀtska eller blodansamling. Lite svullet men det var inget konstigt.

Lab personalen pratade med oss. Av 5st Ă€gg hade 4st blivit befruktade, yeaaj â˜ș Ett Ă€gg sattes in i mig och 3st fortsĂ€tts odla tills pĂ„ torsdag sen ser dom hur det ser ut dĂ„. I mitten/slutet av nĂ€sta vecka fĂ„r vi hem ett brev med hur mĂ„nga Ă€gg som gĂ„tt till frysen om de klarar sig.

Om första insÀttningen inte tar sig sÄ tinar dom upp Àgg inför en ny insÀttning och tyvÀrr finns det dÄ chans att Àggen inte klarar upptining, men dom sa att det Àr ca 10% chans att det hÀnder.

Innan insÀttningen fick vi se embryot i ett mikroskop och nÀr dom hade placerat embryot i min livmoder fick vi se det pÄ ultraljudet. En liiten vit typ bubbla sÄg man dÄ. MÄste sÀga att det kÀndes vÀldigt mÀktigt att se Àven om det bara Àr ett embryo..

Jag tror jag nÀstan krossade makens hand under insÀttningen för helvete vad ont jag hade och precis som tidigare hade dom svÄrt att se vÀnstra Àggstocken. Jag o lÀkaren pratade efterÄt om mina smÀrtor och hon trodde att pga att jag har kroniska nervskador sÄ fuckar det upp nervsystemet lite och gör att jag blir Ànnu mer mottaglig för smÀrta.

Jag köper dock inte det helt o hÄllet.

I vanliga fall Àr jag vÀldigt smÀrttÄlig, efter att levt med kroniska nervskador och diskbrÄck sen 17Är tillbaka sÄ Àr jag aldrig smÀrtfri och har lÀrt mig leva med konstant smÀrta sÄ nÀr jag har sÄ ont sÄ det kÀnns som jag ska avlida, dÄ gör det verkligen ont.

HuvudvÀrk o tandvÀrk dÀremot Àr nÄgot jag inte tar mig igenom sÄ lÀtt. HuvudvÀrken nÀr den blir brutal liksom o tandvÀrk för att det Àr en av de vÀrsta smÀrtorna som finns.

SÄ, det kanske Àr en bidragande orsak men jag tror mer pÄ att det Àr för att dom varit o röjt runt och hÄllit pÄ i magen o underlivet vÀldigt mycket pÄ kort tid nu som gör att smÀrtan Àr sÄ brutal.

Vad tror ni?

Jag fick för nÄgra dagar sen en kommentar att jag gnÀller sÄ himla mkt om förberedelserna och att jag har huvudvÀrk och mÄr illa sÄ hur ska jag klara en graviditet sen?

Jag tycker du ska gÄ igenom samma sak som jag och ha gjort en gbp pÄ det sÄ du inte kan spy. Hur mycket jag Àn försöker, Àven om jag stoppar fingrarna i halsen sÄ kan jag inte och dÄ kan jag lova att det Àr sÄ jÀvla hemskt att mÄ illa. Att gÄ dag ut och dag in och inte kunnat göra nÄgot Ät det överhuvudtaget.

Nu har jag fÄtt utskrivet Primperan mot illamÄendet och fan vad amazing det Àr. En tablett sÄ Àr illamÄendet borta efter ett tag och ingen Àr gladare Àn jag.

JAG har aldrig nÄgonsin sagt eller pÄstÄtt att det kommer bli lÀtt att vara gravid för mig, eller att det Àr det för nÄgon. Men ska jag och min man ge upp vÄran största dröm för det?

Det kommer aldrig hĂ€nda, vi ger inte upp för att det finns rĂ€dslor och smĂ€rta. Vi vill ha vĂ„ran familj och nĂ„gon gĂ„ng mĂ„ste vĂ€l vara vĂ„ran tur??đŸ€°

IVF- Karusellen. Hormonsprutorna gör mig konstig.

I mÄndags började jag ju med min första hormonspruta som jag nu tagit varje kvÀll sen dess och ikvÀll började jag Àven med Fyremadel.

Jag har inte velat skriva förrÀn jag verkligen kÀnde hur jag mÄr av sprutorna men nu har det gÄtt ett tag, mensen Àr över och allt jag kÀnner nu Àr pga de extra hormonerna.

Vart ska jag börja? Finns ingen bra emoji för det sÄ vi börjar med den punkten.

😖 Finnar. Jag har fĂ„tt sĂ„ jĂ€vla mkt finnar och hur mkt jag Ă€n tvĂ€ttar och sköter ansiktet som jag alltid gör sĂ„ blir det inte bĂ€ttre 😩

😠 Inge bra idĂ© att diskutera med mig nĂ€r jag Ă€r pĂ„ dĂ„ligt humör för jag exploderar.

đŸ€Ș Alla idĂ©er kĂ€nns jĂ€ttebra för stunden, Ă€ven dom dĂ„liga.

😂 Extremt glad ena stunden för absolut ingenting, kan skratta Ă„t allt.

😭 KĂ€nslosam som fan för allt o inget. En film tex oavsett om det Ă€r lyckligt, vackert eller sorgligt. HallĂ„ jag började lipa mitt i en klĂ€daffĂ€r för jag tyckte en bebisjacka var sĂ„ himla söt och om nĂ„gon sĂ€ger nĂ„got kan jag tolka det fel o bli ledsen.

đŸ€Ż Tryckande huvudvĂ€rk till o frĂ„n.

đŸ€ź IllamĂ„ende mer eller mindre hela tiden och speciellt nĂ€r jag precis tagit sprutorna, spy kan jag inte pga min gastricbypass operation. Tack gode gud för Primperan i dessa lĂ€gen!

đŸ€— Större behov av nĂ€rhet Ă€n nĂ„gonsin (hur det nu Ă€n Ă€r möjligt) Vill mysa o kela konstant.

đŸ˜” Ont i hela kroppen, ryggen Ă€r vĂ€rre Ă€n vanligt och psyket ska vi inte prata om i perioder, mycket tankar i huvudet och stor omstĂ€llning

😮😓 Det vĂ€rsta av allt Ă€r att jag Ă€r sĂ„ jĂ€vla trött precis hela tiden och jag fĂ„r svettattacker som en gris emellanĂ„t, jobbigt som sjutton!

Ja nu förstÄr ni att det inte Àr sÄ lÀtt just nu men det Àr bara att bita ihop för vi hoppas ju att det ska komma nÄgot bra ut allt detta . Stackars min man som stÄr ut med allt men jag Àr sÄ jÀvla glad att han gör det och att han finns hÀr för mig, Àlskar dig Dennis och du kommer bli den bÀsta pappa ever!!

PĂ„ mĂ„ndag Ă€r första ultraljudet i Gbg pĂ„ Sahlgrenska för att kolla hur utvecklingen av Ă€ggblĂ„sor ser ut, vi hĂ„ller verkligen tummarna! Mormor Ă„ker med mig dĂ„ sĂ„ jag slipper Ă„ka sjĂ€lv, ska bli riktigt skönt att fĂ„ nĂ„gra timmar sjĂ€lv med henne ❀❀

Till min familj sÀger jag bara, om jag inte Àr mig sjÀlv just nu sÄ vet ni om nÄgra varför och jag Àr glad att ni förstÄr. Det Àr nu jag behöver er som mest och jag Àr glad att ni finns.

I veckan betalade min mamma sÄ jag fick gÄ och ta en timmes oljemassage och fan vad det hjÀlpte. BÄde för smÀrtan, för att kunna slappna av o stressa ner och för min Ängest. MÄste försöka fÄ till det en gÄng i mÄnaden för jag kÀnde hur bra det var för mig. Tack igen mamma!!

Godnatt allihopa ❀❀

Utredningsmötet Inför Ev IVF.

Den 10 April var dagen inne och dags för oss att sÀtta oss i bilen och köra ner mot Sahlgrenska. Mötet skulle börja klockan 1 och vi var tjugo minuter tidiga. Efter anmÀlning i receptionen Äkte vi upp till reproduktionsmedicin, satte oss ner i vÀntrummet och bara en kort stund senare blev vi uppropade. En psykolog och en kurator presenterade sig för oss och medans Dennis fick gÄ med kuratorn fick jag gÄ med psykologen.

VĂ€l inne pĂ„ hennes rum började hon stĂ€lla massa frĂ„gor och jag fick berĂ€tta hur mitt/vĂ„rt liv ser ut, vad det Ă€r som till största del gör att jag inte mĂ„r bra psykiskt nĂ€r det Ă€r en dĂ„lig dag? Jag berĂ€ttade att det jobbigaste just nu Ă€r ju att vi inte har barn, att det kĂ€nns som tiden bara rinner ivĂ€g och rĂ€dslan för att det inte ska fungera med ivf:en heller och vad nĂ€sta steg isĂ„fall ska bli? Även det som hĂ€nt runtomkring med Dennis lillasysters bortgĂ„ng och allt annat som hĂ€nt som pĂ„verkat oss negativt. Hon kollade sĂ„ det inte varit nĂ„gra sjĂ€lvmordsförsök eller sjĂ€lvskador de sista och jag förklarade att det inte har varit det.

Sen frÄgade hon hur lÀnge vi velat ha barn vilket Àr minst 5Är, hur vi ser pÄ barnuppfostran? Om vi Àr överens dÀr eller har olika Äsikter? Vi Àr vÀldig ense om hur vi vill ha det sen Àr vi ju mycket medvetna om att det kanske inte blir exakt som vi tÀnker oss nu nÀr det vÀl Àr dags och man befinner sig dÀr med ett barn i famnen men vi har iallafall samma vÀrderingar.

Sen kom frÄgan hur jag tyckte att jag och Dennis kompletterade varandra och vad som Àr det bÀsta med han? Det bÀsta Àr att han Àr snÀll, omtÀnksam, pÄlitlig, Àrlig, snygg, rolig och alltid finns dÀr för mig liksom jag finns dÀr för han.

Kompletterar varandra gör vi vĂ€ldigt bra. Jag Ă€r vĂ€ldig ”katastrof” tĂ€nkande och ska ha allt planerat i detalj sĂ„ jag vet vad som kommer hĂ€nda om det inte Ă€r jag sjĂ€lv som Ă€r spontan för dĂ„ Ă€r det helt annorlunda. Dennis Ă€r vĂ€ldigt ”Vi tar det som det kommer” och tycker att jag inte behöver tĂ€nka det vĂ€rsta om saker innan det ens hunnit hĂ€nda men det Ă€r ju sĂ„n jag Ă€r och det har med min bipolaritet att göra men samtidigt som han fĂ„tt mig att försöka slappna av lite mer och ge saker Ă€n chans innan jag tĂ€nker det vĂ€rsta sĂ„ har han börjat tĂ€nka lite mer att det inte Ă€r fel att planera eller ha en backup plan OM saker inte gĂ„r som man hoppas och vill. Detta gör ju att vi kompletterar varandra vĂ€ldigt bra och hjĂ€lps Ă„t.

UngefÀr efter 45min kom Dennis och kuratorn upp till oss och vi skulle prata tillsammans. Dennis hade fÄtt samma frÄgor som jag nÀstan och svarat i princip samma sak, det mÀrks verkligen att vi levt tillsammans sÄ lÀnge som vi gjort och att vi kÀnner varandra, jÀvlar vad jag Àlskar den mannen!!

Dom pratade lite till allmÀnt och berÀttade att dom skulle kontakta min psyklÀkare vilket jag redan visste skulle ske och sen sa dom att om vi inte hört nÄgot frÄn dom i slutet av Maj sÄ ska vi ringa upp. TyvÀrr Àr det lÄnga kötider sÄ Àven om vi fÄr beslutet att vi Àr godkÀnda kommer ingenting att hÀnda förrÀn efter sommaren och pÄ dom sÄ lÀt det som att det inte ska vara nÄgra problem för dom tyckte vi hade koll pÄ vad vi ville och att vi Àr vÀldigt samspelta och det Àr vi ju ocksÄ men beslutet Àr ju inte bara deras utan kommer tas upp pÄ ett möte personal pÄ reproduktionsmedicin emellan.

Efter mötet satte vi oss i bilen och körde hemÄt igen. Stannade i AlingsÄs och Ät kinamat till lunch och sen hem o nÀr vi kom hem var vi sÄ jÀkla trötta sÄ det var bara att gÄ och lÀgga oss direkt.

Nu Ă€r det bara att vĂ€nta. Denna jĂ€vla vĂ€ntan Ă€r det jobbigaste av allt 😩