Snälla lillebror kom tillbaka!! Du saknas mig!!

Så mycket att skriva om, så mkt känslor och skit och ingen aning om vart jag borde börja.. Andas Linda, andas..

Jag börjar skriva till dig Christoffer. Min älskade lillebror som inte längre finns i livet. 8mån har gått och trots hur vi slets ifrån varandra och orden vi sa, att det hade gått nästan 2år när jag fick veta att du var försvunnen och 3v senare hittad död och faktumet HUR jag fick veta, allt gör så förbannat ont!

Den 23/11, bara några dagar sen, skulle du fyllt 31år. Du hade ju bara börjat leva. 3barn och en sambo som jag aldrig ens träffat efterlämnade du. På din födelsedag grät jag så mycket så jag fick nästan ingen luft. Jag kippade efter andan flera ggr och jag skrek, och undrade vad fan som är rättvist med detta?!

Det är du Christoffer. Vet inte exakt hur gammal du var men dina söner har varit kopior av dig. Kortet är taget på dagis och jag har det alltid med mig, du måste vara nära mig. Jag kan inte förlora dig igen..

Ibland när jag mår som sämst så ser jag dig sitta på sängkanten och le mot mig, säga att allt är okej. Att du förlåter mig. När det är allra värst och jag ligger i sängen och bara bölar så känner jag din hand stryka bort håret ur min panna och sen säger du att allt kommer bli bra och du kommer aldrig lämna min sida även om jag inte ser dig..

Jag fick veta att du var försvunnen genom din sambo i en grupp på fb. På Facebook! Jag kände inte Natasha och har bara pratat med henne några ggr efter det men hon verkar trevlig.

Du har levt ett liv som många tar avstånd från,det var därför vi inte hade någon kontakt, men jag tror verkligen att du försökte förbättra dig. Du försökte bygga upp ditt liv igen men du hann aldrig få chansen, det gick för fort.

FAN lillebror. Jag vill ha dig här, jag vill krama dig, hålla om dig och säga att jag älskar dig.

SNÄLLA KOM TILLBAKA TILL MIG ❤️

Hur kommer man över detta, hur slutar man gråta, minnas och se alla lyckliga stunder? Och hur fan raderar man mörkret?? Allt hemskt och elakt jag sa, som du sa, som vi sa under åren. Jag önskar vi bara kunde radera allt och sätta oss ner och prata minnen och ha kul tillsammans

Jag önskar att du hade fått träffa min familj. Min make och min bonusson Noa. Han har kommit upp i den åldern nu så han har börjat fråga och undra. Jag vet inte vad jag ska svara lillebror. Varför var någon elak mot dig? Varför dog du? Varför fick inte han träffa sin morbror innan du dog? Ja du läste rätt, han kallar mig mamma och pratar om dig som sin morbror.

Kan du tänka dig Christoffer. Jag kan ju inte få barn naturligt och som från ovan kom Mattias och Noa in i mitt liv, mannen i mitt liv och min son. Mattias har frågat med, hur du var, vem du var o.sv.

Jag har visat bilder från när du var ledsen, från din student och de mesta jag har på dig vilket är en jäkla massa.

ÄLSKAR DIG. SOM VÅRA MATCHANDE TATUERINGAR SÄGER;

We live together (min) och We die together (din)

Vi gjorde dom i ett syfte, att visa att vi hör ihop och lever för varandra men lillebror, det är inte min tur än. När det är min tur att lämna denna jorden så kommer jag o letar reda på dig, jag lovar ❤️❣️

TE AMO MI AMOR ♥️

”Ryck upp dig, det är längesen han dog nu”

Jag öppnade en bok igår och tänkte lägga mig och läsa en stund. Ut från boken ramlade ett kort på dig när du var liten, en liten plutt som jag då tyckte var jobbig, tjatig och aldrig lämnade mig ifred men som jag ändå älskade så hjärtat värkte. Idag finns du inte längre. Du hittades död i skogen efter att varit försvunnen i flera veckor.

Vi var inte sams, hade inte pratat på nästan ett år då din livsstil inte gick ihop med mitt liv. Du sa att jag aldrig brytt mig om dig men jag tog alltid hand om dig. Du skrek, jag skrek och det slutade med att jag sa att du inte skulle komma till mig nästa gång du hade problem, att du skulle glömma mig och du sa att du hatade mig!

Sen kom dagen jag fick veta du var försvunnen, jag blev orolig och började redan då tänka det värsta och gråta o ha dåligt samvete.

3v senare kom samtalet om att dom hittat dig död..

Jag minns knappt efteråt. Jag grät, jag skrek, jag var arg, ledsen, hatade mig själv och gav mig skulden. Tänk om du kunde hört av dig till mig med problemen istället så kanske du hade levt idag.

30år gammal o du efterlämnade 3barn, en sambo som älskade dig över allt på jorden, föräldrar, vänner, andra syskon och så mig. När kortet ramlade ut igår började jag störtgrina igen, jag saknar dig så jävla mkt lillebror!! Jag hade gjort vad som helst för att få träffa dig, krama dig och prata med dig igen.

VARFÖR?! Varför du älskade lillebror?

Snälla jag ber dig, kom tillbaka, kom tillbaka till mig så jag får krama dig igen !! Jag är gift och har en bonusson på 12år nu, Noa, han frågar mycket om dig, det gör min man Mattias med. Jag önskar du fick träffa dom och att dom fick träffa dig.

JAG SAKNAR OCH ÄLSKAR DIG VARJE DAG! Människor kanske tror jag inte bryr mig men inom mig är det kaos, hur ska jag överleva med känslorna att du kanske levt om jag inte sagt det jag sa o vänt dig ryggen?? …