Varför är det bara synd om vissa föräldrar? Om DU förlorar ett barn, självklart känner jag med dig. Men om jag förlorar ett barn OCH får veta att jag aldrig kommer kunna få biologiska barn naturligt så kommer kommentarerna ”men du kan ju bara göra såhär” Ja det kanske jag kan men du kan ju ”bara skaffa ett nytt” (Misstolka mig rätt, dömer inte men är trött på att ingen förstår hur vi mår men tycker så synd om alla andra. Det gör jag med, men lite omtanke och förståelse för oss ofrivilligt barnlösa hade också känts bra)

Livet är orättvist. Alla behandlas på olika sätt och är med om olika trauman men ändå så är det ALLTID en viss grupp som det alltid är mer synd om än andra..

Jag börjar med gruppen vi läser om överallt. Nyheter, tidningar, sociala medier. Den gruppen som ledsamt nog förlorat eller blivit av mer ett eller flera barn.

Jag är ingen elak människa eller en kvinna som tycker att det är mer synd om mig än andra. Däremot kan jag känna att det ofta är tvärtom. Vi läser eller hör om föräldrar som förlorat ett barn. Antingen i magen eller efter födseln. Fy fan säger jag, det gör så ont i mig, JAG sörjer med er. Det jobbigaste är att ingen av er som förlorar ett änglabarn förstår hur det känns för oss som både förlorar ett barn och sen får reda på att vi inte kan få flera barn naturligt. Ni säger att vi kan ju bara adoptera eller göra en ivf men ni förstår verkligen inte processen. Varken hur det känns fysiskt eller psykiskt. Jag skulle ju kunna säga att ni kan ju ”bara skaffa ett barn till” Jag menar inget illa, inget ironiskt eller hemskt men ni förstår inte hur vi har det.

Jag ska berätta om vad som hände med mig. Jag var gravid. 5:e månaden och fick kramper i magen, trodde jag skulle dö. Min dåvarande make följde med mig in till akuten i Skövde där jag bodde då. En kvinnlig läkare kom in, gjorde ultraljud och sa sen att jag var tvungen till operationen då jag blödde i buken. Dom körde ner mig snabbt, sövde mig och när jag vaknade såg alla rätt molokna ut. Det var ett utomkvedshavandeskap, mitt barn hade växt på ena äggledaren och de var tvungna att operera bort det.

Efter så många år med barnlängtan och sen förlora det och dessutom 50 % mindre chans att kunna få barn så bröt jag ihop. De pratade med mig, sa att jag fortf hade en äggledare så chansen var inte borta och att det skulle troligen gå bra. Trots tårarna och paniken inom mig så hoppades jag.

Vi åkte hem. det gick några månader och jag plussade på ett graviditetstest igen. Jag var så himla glad. Några månader till gick och samma smärta i magen kom. FAN!!

In till sjukhuset och snabbt upp i en gynstol och ultraljud och undersökning igen.

Läkaren tittade på mig med tårar i ögonen. Linda, sa hon. Det ser inte bra ut men jag lovar att jag ska göra allt jag kan för att du ska ha kvar den sista äggledaren. Vi måste skynda.

Ner till operation o de sövde mig, min exman satt bredvid. När jag vaknade gjorde det ont. Det första jag såg när jag öppnade ögonen var tårarna i min mans ögon.

Jag är ledsen Linda, sa läkaren, vi var tvungna att ta bort den sista ledaren också. Barnet växte på den och hade vi skrapat hade det kunnat leda till infektion.

JAG DOG INOMBORDS. Min chans att få barn var borta. Vad fan var mitt problem?

Jag åkte hem efter några dagar och några månader senare gjorde jag en IVF i Gbg. Alltså en provrörsbefruktning. Ett ägg uttag, 2 insättningar totalt. Båda ledde till missfall.

Jag grät, jag skrek! Psyket kraschade och jag orkade ingenting. Jag gav upp.

Jag och min exman ( tillsammans sen drygt 11år tillbaka gick isär) och jag flyttade till min bästa killkompis 35mil bort i Karlskrona. Vi blev ett par. Gifte oss 11/1 2020. Han hade 2 barn sen innan, en på 18år och en på 12år som bor hos oss i princip på heltid. Han är hos sin mamma varannan helg, när han vill. Han är som min riktiga son, kallar mig mamma. Vi älskar varandra.

Jag vill fortf ha barn men längtan är inte lika hemsk. Däremot är känslan av att de som ”förlorar ett barn” alltid får mer uppmärksamhet än oss som både förlorar och inte kan få.

VARFÖR????

Jag tror det finns fler som känner som jag? Skriv gärna, bolla med mig, ställ frågor.

ALLA människor förtjänar att kunna få ett barn, inte bara vissa av oss.

<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3

Att leva med psykisk ohälsa är som att leva tusentals olika liv samtidigt.

Idag är en sån dag som jag är som en trasig bergodalbana. Skrattat, myst, känt kärlek.. visst låter det bra så långt? Sen öppnade sig det svarta hålet.. jag gråter, skriker, hatar mig själv, saknar min döda lillebror, känner mig ensam trots min man och bonusson, tänker på att jag inte kan få barn naturligt, vill jag ens ha barn? Ja! Nej!

Skit är det inte lite skitigt på golvet? Det är en fläck på rutan. Fan vad hundhår det är överallt så jävla tröttsamt, åhh vad skulle jag göra utan mina djur, kramas och blöter ner deras päls med mina tårar. Jag borde starta nåt eget projekt med något jag gillar. Vad gillar jag då? Äh, har redan tusen projekt oavklarade, jag orkar inte. Behöver ta medicinen, tog jag medicinen? Gråter igen. Varför finns jag? Saknar min mormor. Saknar mina vänner. Stänger av ljudet på mobilen för vill inte prata med någon.. varför hör ingen av sig, varför bryr sig ingen? Varför låter inte alla bara mig vara ifred och slutar tjata??

Stick härifrån jag vill inte ha er här, hallå vart går alla, varför lämnar ni mig? Behöver klippa klorna på hundarna, golvet behöver torkas, fan vad ont jag har, känns som jag ska gå av. Undra om jag skulle ut o gå lite? Baka kanske? Nej jag städar. Bänken är skitig, skåpena har nån fläck här och där, jävlar vilken oordning det överallt. Kanske skulle sortera mina kläder? Börjar störttjura igen, inget hänger i ordning, hittar ingenting. Får svårt att andas, ångestattacken slår till som en batong i huvudet. Börjar skaka, känner mig yr, kraften i kroppen tar slut.

Jag bara står där i min katastrofala walk in closet när min man kommer. Han ser direkt att jag är manisk och har ramlat över kanten, han håller om mig, hårt. Pussar mig på huvudet, smeker min rygg. Lyfter upp min haka och torkar mina tårar som rinner längst kinderna. Kysser mig. Leder mig till sängen och hjälper mig ner i den, klockan är 3 på natten men jag är inte ett dugg trött.


Jag försöker knuffa undan honom, jag vill vara ensam, ifred, vill inte att någon rör vid mig, får panik igen men för Mattias kan jag inte låtsas eller bara vara elak så han ska strunta i mig
Han vet vad jag behöver, vad jag egentligen vill. Att han aldrig ska släppa taget, att han ska hålla om mig tills jag är lugn igen. Han fortsätter hålla trots mina ansträngningar att ta mig ur hans grepp. Hur lång tid vet jag inte men jag känner hur jag börjar andas normalt igen, hur tröttheten kommer ikapp alla timmar jag varit vaken och igång och känslan av tryggheten hos min man får mig tillslut att somna i hans famn.

Min trygghet, min familj, min andra halva. Mattias och Noa är den största tryggheten jag har och utan dom och de andra i min närhet hade jag aldrig klarat detta ❣️

Ni Som följt/följer mig vet att jag lever med Borderline och är Bipolär typ 2. Båda diagnoserna är väldigt jobbiga ensamma som dom är, tänk er då hur dom är tillsammans. Jag fick diagnoserna när jag var 18år (20år sen nu) och läser om dom, kolla på filmer, går i terapi, allt ni kan tänka er. Jag har lärt mig att hantera det bättre o bättre men ibland kraschar jag bara. Jag kan dölja det, hålla det inne framför andra, speciellt pojken men för någon som verkligen känner mig, som min älskade make Mattias går det inte. Han ser när jag får skov före jag själv vet att det är på väg.. Mina diagnoser innebär flera olika diagnoser i diagnoserna så det är svårt att förklara allt jag lider av.

Dock kan jag förklara lite vad som är vanligt. Social Fobi (✓) Agorafobi (✓) Ångest (✓) Depressioner (✓) Psykoser, olika manier (i mitt fall hypomani) missbruk (behöver inte bara just alkohol eller droger utan shopping, sexmissbruk (som i mitt fall) Raseriutbrott (✓) Plötsliga gråtattacker (✓) Dålig självkänsla (✓) och mycket mer än så.

Vill ni veta mer får ni helt enkelt ställa frågor i kommentarsfältet så svarar jag på allt när det finns tillräckligt många frågor om just detta.

Dags för mig att försöka varva ner. Det var alltså natten tills idag jag hade det såhär och idag är inte jättebra heller men ska försöka vila istället för att hajpa upp mig.

💯💯💯 Ni som inte redan gör det, följ min blogg så får ni mail varje gång jag gör ett nytt inlägg. Dela den gärna och SNÄLLA NI, ställ lite frågor och uppmuntra till vad ni vill läsa om så blir det lättare för mig 💯💯💯

Nedan följer lite bilder på en del av städningen som gjordes igår.

PS; På måndag börjar jag läsa Psykologi 1 genom NTI skolan på distans och det är något jag ser fram emot 😍❣️

Thai wok med kyckling och räkor.

Idag gjorde jag en thai wok med grönsaker, nudlar, kyckling, räkor, ägg och teriakisås.

Säg gärna vad ni tycker, kommentera och skriv om ni vill ha mer liknande detta eller vad ni känner för 😘

Följ mig gärna på bloggen så får ni notis när jag skriver.

Gjorde mina naglar idag så dom kan ni få se och en bild på woken färdiglagad 😍 Ni får även några bilder från firandet av vår ”extradotter” Ella som fyllde 12år igår ❣️

Vuxna människor förminskade min son, han grät sig till sömns.

Det är ett tag sen nu, närmare bestämt 5dagar sen och jag visste inte om jag skulle skriva om det men har bestämt mig för att människor behöver få veta.

Var ute med sonen, hade en underbar kväll på en av skärgårdsbåtarna tills två jävla pensionärer sa till han att vara tyst, sitta stilla, sluta skratta o sluta ha roligt och att de är på turen för lugn o ro.. Jag kan tillägga att han var ABSOLUT inte mer högljudd än någon anna men det var honom dom gav sig på.

Sonen frågade om han inte fick skratta och ha roligt? Jag sa självklart!! Sonen har diagnos och var överlycklig över resan vi skulle göra tillsammans. Jag blev så jävla ledsen och arg så tårarna började rinna och jag kände att nu jävlar!

Hur faan hindrar man andra att trycka ner ens egna eller andras barn?! Hur kan man ens komma på tanken att göra så?

Pratade med kaptenen som höll med att det var ett dåligt beteende och bjöd in mig o sonen i kaptenshytten. Superfint av de som jobbar o kör. Han blev tillfrågad att sitta i kaptens stolen men var så chockad att han inte vågade, men OJ vad uppspelt han var!

På kvällen var han dock ledsen sen och frågade varför människor inte tycker om honom, om det är något fel på honom, svarade självklart nej och förklarade att vissa människor kan vara idioter!!

Älskar min son och om folk har svårt med att han är glad och skrattar eller pratar eller inte kan/vill sitta stilla bara för ni vill ha lugn och ro, Dra åt helvete o sätt er i ett bibliotek!!

Ovan ser ni bilderna från dagen och teckningen som sonen målade åt mig igår ❣️ Han säger att jag är hans superhjältinna som alltid kommer när något är fel 😍😍

Självklart gör jag det, han är ju min son o jag älskar honom!! ♥️♥️

Fabulous Nails Made By Seven At Design Nail’s 😍

Igår fick jag ännu ett set fabulösa naglar gjorda hos Seven. Finns ta mej fan INGEN som är så duktig med naglar som Seven. Hon lyssnar, gör om ifall det inte blir som man tänkte utan att sucka eller klaga och gör allt till ett BRA PRIS!! Sån fantasi, kreativitet och vilja att få kunden att känna att det blir rätt.

Vill ni ha bra naglar så boka tid hos Seven på boka direkt. Design Nail’s heter hennes salong och ligger i Bergåsa strax utanför Karlskrona men det vill till att ni boka snabbt för hennes tider försvinner fort ♥️ Inte alls konstigt med tanke på hur trevlig, duktig och kundbemötande hon är!!

När jag kommer dit så säger jag hur jag skulle vilja ha naglarna och sen utför hon sin ”magi”

Nedan kan ni se ytterligare några av naglarna hon gjort på mig tidigare.

Som ni kan se är hon superduktig 😍 Gå till henne en gång sen kommer ni inte vilja gå någon annanstans.

På Facebook heter hennes sida Design Nail’s. Säg gärna att Linda Pettersson rekommenderat henne om ni går dit❣️

Formen på mina naglar heter Stilett naglar för er som inte vet. Jag ber alltid om att få dom extra vassa så jag kan klösa gubben om han är olydig 🤣 Nej skämt åsido, älskar formen och min make tycker det är sexigt.

Utan mina naglar känner jag mig inte alls kvinnlig och det känns som att något saknas mig 🥰

Flytt, smärta, dödsfall och mors dag.

Jag vet att det är alldeles för långt tid sen jag skrev men det har hänt så mycket och jag har haft en hel del att göra. Vi har ÄNTLIGEN flyttat till en större lägenhet, 3 rok så nu har pojken ett eget rum och även jag o min man. Har varit iväg en del, haft mycket möten, väldigt mycket smärta i perioder och dessutom dödsfall i familjen och mycket mycket mer. Just nu kände jag väl mest att jag ville visa att jag lever och berätta lite om morsdag som var igår. Som alla ni som känner mig vet så hade jag ju innan jag blev tillsammans med Mattias inga barn. Kan inte få barn på naturligt vis (något jag kommer skriva mera om framöver) och har med min exman genomgått ett försök (två insättningar) med ivf men inte lyckats. Så det är först det två sista åren som jag känt värmen av att vara mamma och blivit uppvaktad på Mors Dag, förstår ni hur mycket det värmer?

Förutom min älskade bonusson Noa så har jag även fått en extra ”dotter” på köpet. Egentligen är det min bästa (och enda haha) vän här Adrianas dotter och Noas bästa vän men hon kallar mig också mamma och vi räknar henne till våran familj.

Igår fick jag av Noa en tavla, ett nattlinne med text och en krukros. Av Ella fick jag en superfin mugg med tillhörande sked i blått och det värmde mitt hjärta mer än ni kan ana, se de fina bilderna nedan.

Jag vill fortfarande ha en bebis, ett barn ihop med Mattias men smärtan av barnlöshet är inte riktigt lika hemsk längre. Inte som den var innan jag fick in Noa i mitt liv. Det är klart att det gör ont och att längtan finns men som sagt, på något sätt är det inte lika illa.

För ett tag sen började jag med diamondpainting. Väldigt rogivande och stress/ångest hanterande för mig. Jag har gjort 2 små tavlor, har fått hem en superstor som är vårat bröllopsfoto och har även beställt flera små som jag har vid sidan om den stora. Gör även tavlor mot beställning så skriv ett meddelande vid intresse 🙂 Nedan kan ni se de två små som är klara och hur stor den största kommer bli.

Det tar en stund att göra alla tavlorna men jäklar vad kul det är.

Den 11 Juni åker vi till Skövde efter pojkens skolavslutning och stannar tills den 13, med oss hem då är våran nya familjemedlem, Kayla 😍 En renrasig Leonberger från samma uppfödare som jag hade Leya från. Vi är alla väldigt förväntansfulla och längtar. Nedan kan ni se lite bilder på valparna och föräldrarna ♥️

Visst dör man sötdöden lite grann 😍😍

Jag skrev även att det varit dödsfall i familjen och den avlidne är min 30åriga lillebror. Jag orkar faktiskt inte skriva mer om det just nu men det kommer längre fram.

Nog för nu. Jag har dammsugit lägenheten, duschat och skrivit handlingslista. Om ca 1timme hämtar min älskade make upp mig så ska jag iväg på DBT behandling med min enskilde terapeut som jag är varje måndag.

Idag tänkte jag ta upp min otroligt jobbiga ljudkänslighet som blivit överjävlig sista tiden med henne.

Imorgon kommer min barndomsvän och hennes gubbe hit och stannar tills fredag så kommer bli mysiga dagar ♥️♥️

Ha de bra för tillfället så ska jag försöka bli bättre på skrivandet, jag lovar 😋 Glöm ej att trycka följ (prenumerera) så får ni ett mail varje gång jag gör ett inlägg.

Puzz o Kram

🛑Stalkervarning av Psykopat.🛑

Alltså jag vet inte hur jag ska börja eller vart för är mycket som hänt de senaste dagarna. I onsdags när maken var hemma på lunchen så damp det ner ett vykort i brevlådan. Ett fucking VYKORT!! Det var en typ kärleksförklaring till M med ett typ påstående att hon o M har ett förhållande ihop. Att hon saknar hans doft i sin säng och längtar tills det är dom som kan bo ihop. Så jävla uppenbart att hon ville jag skulle hitta det och flippa på M men hon lyckades inte där, om det nu är en hon. Jag o M har inte spenderat en enda natt ifrån varandra sen vi blev ett par så redan där visste jag att det var skitsnack. Sen skulle min älskade aldrig vara otrogen mot mig för den delen heller. Känner igen handstilen och vi har våra misstankar. Men ”lilla” ”gumman” om du vill komma någonstans får du göra bättre ifrån dig. Ge mig lite detaljer, nåt som du kan basera din sjuka lögn på. Haha det kan du inte för du har inget!!

Alltså, en sån sjuk liten myra som den som skickat vykortet (förresten vykort?! 🙈😂) är bara patetiskt men ändå blir jag irriterad och förbannad samtidigt.

Absolut inte på Mattias utan på den lowlifern som inte kan stå för vem den är utan använder fejknamn för att försöka skapa drama. Väx upp för fan och stå för vem du är o säg vad du vill. Eftersom inget hänt så förstår jag att du gömmer dig 😂😂

Är det du som hållit på innan med? Vet du vad det du är kallas? Stalker o psykopat! Vet du att det är olagligt med tanke på allt du gjort?

Du vet ingenting för du är inget annat än en vidrig liten pöl på marken som försöker förstöra ett lyckligt o stabilt äktenskap. För vad?!

Nu ska JAG krypa ner i sängen med min make. Känna hans hud mot min medans jag ligger i hans famn och kysser hans läppar samtidigt som han smeker mig och berättar hur mycket han älskar mig och hur glad han är att jag är hans fru och han är min man och det gör jag dag efter dag för resten av våra liv.

Vem sover du med? Dina gosedjur? 🤭


Bomullsbröllop 😍

Den 11 Januari var det min o makens bröllopsdag. 1år som gifta ❤️ Vi hade en supermysig kväll när Älsklingen jobbat. Vi lagade räkpasta, dukade fint, tände ljus och tog ett par glas vitt vin till maten. Plutten fick dock julmust ❤️ Jag fick en bukett med superfina rosor av min älskade och en Hollister parfym som doftade såå gott 😋 😍 Älskar mina pojkar så himla mycket.

Det var helt enkelt en supermysig och romantisk bröllopsdag med familjen och när pojken somnat var det vuxenmys för våran del 😋💞

Glöm ej att trycka följ o skriv in eran mailadress så får ni ett mail varje gång jag gör inlägg. Smidigt va? 🙂

Fortsätt också att mata på med frågor om precis vad som helst så jag sen kan göra ett inlägg där jag svarar på alla frågor. Ni får självklart ställa flera frågor var.

En annorlunda men mysig jul.

Så var det ju i år. Annorlunda upplägg, annorlunda firande men ändå supertrevligt. Vi spelade bingolotto på uppesittarkvällen som vi skulle, vann 100kr. Haha bättre än inget.

Julafton hämtade vi plutten och så firade vi eftermiddagen och kvällen hos våra grannar och nära vänner Adriana & Ella. Plutten fick massa julklappar som han verkligen älskade, delvis bilbana, mixerbord, wii spel o saker till det, presentkort på xbox, knallpulvergevär, nerfgun o massa mer.

Jag fick parfymer, bodymists, ett jättefint armband, en massagepistol, doftljus, frisörbesök och jag o maken fick tillsammans en ”elbrasa” och 2 jättefina o mysiga filtar plus resecheckar tills man kan börja resa igen och en jättefin julgrupp. Fick även en toppenfin julmanikyr på min vanliga salong i julklapp av min älskade make ❤️

Juldagen träffades vi med svärföräldrarna, makens syster med familj och respektive ute och grillade korv, fikade och umgicks ❤️

Hoppas ni andra hade en toppen julafton trots allt annorlunda. Det hade vi, dock har dagarna efter varit lite jobbiga, detta får ni läsa om i ett annat inlägg då jag inte vill förstöra julinlägget ❣️

skulls_of_chris (instagramtjejen med ”dödlig” utgång)

Jag hoppas ni förstår att min rubrik inte betyder något illa? Fortsätt läs så förstår ni snart.

SÄG HALLÅ TILL CHRIS ❤️

Denna vackra, trevliga, mystiska kvinnan och det hon gör är vad detta inlägg kommer handla om. Chris är född i Sverige men har Danskt ursprung. Hon är 41år ung och bor med sin familj på landet utanför Norrköping.

Chris tillverkar smycken och tavlor med dödskallar (förstår ni nu dödlig utgång 🙈)

Till våren kommer det även att komma linnen och T-shirts. Jag som är tokig i dödskallar fastnade direkt för hur duktig denna tjejen är på det hon gör. Här kan vi snacka potential och en kvinna som kan komma precis så långt som hon vill. Jag fick möjligheten att göra en kort typ ”intervju” med Chris, awesome!

1. Hur länge har du hållt på att tillverka dödskalle saker och vad fick dig att börja?

Svar; Jag har hållt på ca 2 år. När jag jobbade som väktare blev jag sjukskriven i 2mån. Med en släng av ADHD blev jag extra uttråkad och smycken är min terapi så där började allt.

2. Dina smycken finns även att köpa i butik om jag förstått det rätt, vart då?

Svar; Armbanden säljs på India Piercing i Väla köpcenter, dock har inte halsbanden kommit dit än men allt Chris gör går att beställa via hennes Instagram @skulls_of_chris.

3. Har du någon hemsida?

Svar; Nej den är under uppbyggnad än så länge.

4. Hur ser det ut med kläder, har sett något linne på din Insta?

Svar; Till våren kommer både linnen och t-tröjor komma in med möjligheten att kunna beställa även i stärre storlekar. Priser på kläder vet jag ej än.

5. Vilket material görs smyckena i och vad är priserna ungefär?

Svar; Alla smycken är nickelfria, gjorda av halvädelstenar och görs efter kundens mått. Armbanden ligger på mellan 2-300kr och halsbanden 4-600kr.

6. Hur ser det ut med priser på tavlorna?

Svar; De kommer ligga mellan 5-600kr beroende på mått och innehåll.

Slutliga och sista frågan då Chris. Är din kreativitet bara en hobby, något du gör på fritiden?

Svar; Från början var det enbart en hobby ja men idag är smyckena och tavlorna mer än bara det då det rullar på bra.

Då tackar jag fantastiska fina Chris för att du ville ställa upp och svara på mina frågor.

Här nedan kan ni se bilder på en del av det denna toppen kvinnan har gjort.

Gå in på Instagram och följ henne självklart där 👌

skulls_of_chris

Du fascinerar mig vännen, du ger mig och troligtvis hundratals fler tjejer att våga tro att man kan lyckas med vad man vill, bara man inte ger upp. Det är inte bara män som kan lyckas. 💞

🥰❤️💋😘